En klargörande artikel. Ingenting är gratis här i världen. Att öka effektiviteten innebär som regel att arbetstempot och stressen ökar. Och ökar inte effektiviteten kommer vi att få mindre sjukvård och äldreomsorg för pengarna.

Men vi behöver bättre sätt att fördela världens resurser och överflöd. Just nu är det lön för arbete och i huvudsak beskattning av lön som fördelar resurserna. Då blir det problem om en allt större andel av vinsten från aktiviteten kommer ut som inkomst av kapital. De inkomsterna är ojämnt fördelade och ökar på den globala ojämlikheten. Kapitalet är flyktigt. Det går snabbt att flytta kapital mellan olika länder och världsdelar. Då blir kapitalet svårt att beskatta.

Det blir lätt att det blir en tävling om det globala kapitalet mellan olika länder och regioner. Man sänker skatter och avgifter för att öka avkastningen på kapitalet. Det lockar kapital till ett område på bekostnad av områden med högre skatter. Det blir till ett race mot botten, vilket till slut hotar oss alla och ökar ojämlikheten. Vilket skapar politisk och social oro.

Det är kanske det vi ser just nu med en destabiliserad värld. Vi måste på något sätt ta itu med det flyktiga kapitalet och med en allt ojämlikare värld.

Israel är en krigförande part. Vi kan inte ta Israels verklighetsbeskrivning rakt av. Sanningen dör sakta bort i ett krigstillstånd. Allt färgas. Israel är inget undantag där.

Vi har en omfattande demonisering av det Palestinska folket. De flesta som dött av Israeliska bomber har varit bara vanliga Palestinier. Men en del har också deltagit i kriget. Sätter man stämpeln Hamas på dem blir de lättare att döda och det blir lättare att beskriva dödandet som legitimt. Även i Svenska medier. Demonisering är alltid ett förstadium till folkmord. Människorna omvandlas till att inte bli människor i beskrivningen. Avhumanisering. Sker sedan dödandet genom högteknologisk distansering så blir det ännu lättare.

Land skall med lag byggas. Det är rätt och rättvisa som skall styra. Och har någon gjort sig skyldig till brott, till exempel krigsbrott, skall en domstol döma och verkställa domen. Inte någon krigsherre eller militär. FN är vår chans att återinföra sans och rättskänsla. Då skall inte vi i Sverige delta i Israels undergrävande av FN s auktoritet. FN har ibland fel och FN har ibland gjort fel. Men det är ändå FN som står för den goda sidan. Där Israel hela tiden hävdar maktens rätt. Just nu håller Israel på att korrumpera hela världen.

Det är nu dags för alla, även journalister, att ta två steg tillbaks och begrunda. Sedan måste man hävda rätt och rättvisa för alla människor.

Tack Håkan för att du åter är på banan och skriver meningsfulla ledare. Jag blev ett tag orolig eftersom den ensidiga meningslösheten blivit så stor i medierna.

Ja det finns en andra sida eller ett annat spår. Andlighetens sida som står i motsats till materialismen. Med andlighet menar jag inte bara sökande efter en högre eller inre verklighet. Gud om man så vill. Andlighet finns i naturen, konsten och i det vackra, sköna. Att byta fokus i vårt sökande efter mening. Det här spåret går inte att tvätta bort eftersom det är en djup och viktig del av alla människor. Det kommer alltid att återkomma.

Det vore djupt tragiskt om det bara vore populister som klarade av att fånga in det här intresset. Men det kanske inte är populisterna som är huvudmotståndarna till ett liv där materialismen dominerar.

Materialismens väktare kanske är det helt igenom materiellt inriktade näringslivet. Den samhällselit som kallas etablissemanget kanske också driver en materialistisk verklighetsbeskrivning.

Det finns mycket att fundera över. Och när tankarna blivit klarare finns en lång väg att gå om vi vill ha en bättre värld som inte är så genom materialiserad.

Frågan är verkligen relevant och bör tas på allvar. Timbro är näringslivets tankesmedja och lobbyist. Det är intressant vad de skriver men kanske ändå mer intressant vad de inte tar upp.

Enligt dem är hoten yttre hot. Ryssland, Kina och Iran. Det intressantaste är kanske att de utelämnat Israel som gjort sig skyldig till massmord och ett omfattande högteknologiskt dödande. Israel är definitivt ett hot mot världsfreden och därigenom indirekt mot demokratin.

Hoten mot demokratin måste nog ses som att vi har yttre hot genom odemokratiska skurkstater som sprider våld kring sig. Men det finns också inre hot mot demokratin. Vi blir som land och stat rädda för att grupper eller länder skall ta över och vi avskaffar själva nödvändiga fri och rättigheter. Det finns många små steg i den riktningen. Chat control är bara ett av de stegen bort från riktig demokrati. Rädsla främst hos de styrande grupperna är farlig. Demokrati bygger på förtroende och tillit. När de försvinner kommer hoten.

Vi har fått ett globalt sett hårdnande klimat politiskt och socialt. Det han väl också ses som ett hot. Då måste man se strävanden efter jämlikhet och rättvisa som ett försvar för demokratin. Vi lever i en ekonomisk världsordning som skapar tillväxt och resurser, men som saknar förmågan att fördela dem rättvist. Vi behöver en ny ekonomisk världsordning som kan fördela överflödet rättvist och som kan klara miljö och klimat.

Kanske man kan se Timbros inhopp i debatten helt enkelt som ett försök att försvara den gamla ekonomiska världsordningen.

Det är trenden som oroar. Hela tiden mer och mer av kontroll och hårda tag. Alla är nog överens om att det här med barnpornografi är mest en ursäkt för att införa chat control. Ett verktyg som sedan kan användas för att hålla koll på befolkningen.

Det här är en tydlig nedmontering av viktiga demokratiska regler och hänsynstaganden. Vi har länge varit inne i den trenden. Det fria flödet av tankar och ideer har strypts i medier. Kommentarsfälten har plockats bort. Opinionssidorna har tappat sin glöd och mer blivit till ett upprätthållande av den officiella versionen. Ett tillstånd som jag tror fanns hos kommunismen. En konstant upprepning av ”den officiella versionen”.

Det måste vara rädsla som driver den här utvecklingen. De styrande känner inte att man kan lita på delar av befolkningen. Då inskränker man fundamentala demokratiska principer för bibehålla det samhälle som man vill ha.

Men det är demokrati vi vill ha. Det kräver fria tankar och fria åsikter. Annars är det inte längre demokrati på riktigt.

Mardrömmen finns redan här. Vi är övervakade och analyserade. Av algoritmer och AI och en massa saker vi inte förstår. Internet underlättar vår tillvaro på många sätt, men är det värt det?

Vi måste nog sätta gränser. För vår tid framför en skärm. Men det blir hela tiden bara värre och värre. Hörde talas om tvååringen som var sen i sin talförmåga. Men gav man honom en mobil eller läsplatta klarade han av att manövrera för att komma fram till sina favoritsidor.

Vi blir övervakade och analyserade. Israel har visat vad man kan göra om man vill använda den kunskapen för att döda ovh mörda specifika personer. Vi har snart AI styrda drönare som kommer att skickas ut för att döda specifika människor. Då blir det viktigt att inte någon makt kommer att benämna dig terrorist.

Men det viktigaste problemet är nog ändå att skärmarna och innehållet på internet stjäl vår tid. Vilket innebär våra liv. Det är en oåterkallelig förlust. Framför allt för våra barn. Vi måste lära oss att sätta gränser.

Varför skall jag kommentera ett käbbel mellan två lokalpolitiker? Kanske för att det visar på hur man tänker och fungerar. Det handlar sällan om att bara svara på en fråga rätt av. Man uppmålar motparten som en helt annan person än han är. Svarar på en fråga som aldrig ställts och man försöker rikta uppmärksamheten i en annan riktning.

Just det senare är en vanlig strategi. När någonting allvarligt har inträffat kommer det genast upp en annan händelse som skall rikta uppmärksamheten på någonting annat. Tänkte på det när anklagelserna mot S kom upp om att man sålde lotter på ett oetiskt sätt. Genom aggressiva telefonförsäljare. Nästa dag kom anklagelserna mot SD s Jomshof för att han delat ett tvivelaktigt Tweet. Var det ett utslag av strategin att vilja rikta uppmärksamheten i en annan riktning?

De riktigt allvarliga händelserna idag händer i Mellanöstern. Israels folkmord på Palestinier och nu eskaleringen av kriget. Israel är militärt överlägset sina motståndare och man dödar konsekvent utan rättegång. Israel borde fördömas av världssamfundet. FN har också fördömt Israel för allt övervåld. Israel svarar med hänsynslöshet.

Men i Svenska medier finns alltid en ursäktande hållning till det Israeliska övervåldet. Anklagelserna mot protesterande för antisemitism är vanligt. Man är helt enkelt partiskt Israelvänliga. Hur har det kunnat bli så?

Historien kommer att döma hårt. De inom poltik och media som varit möjliggörare till folkmord.

Kanske är reaktionerna i östra Europa ett svar på frågan som aldrog ställts. Frågan man borde ha ställt till Europas medborgare.

Vill vi ha ett EU som samlar mer och mer makt till Bryssel på medlemsländernas bekostnad?

Jag svarar direkt nej på den frågan. EU är ett bra forum för öppenhet och samarbete mellan oberoende stater. Men det finns en elit i EU som drömmer om Europas förenta stater. Som driver en utveckling mot det. Man tänker nog att vi tar det i den takt som vi kan utan att folk revolterar. Men är det inte en begynnande revolt vi ser.

Efter Brexit hoppades jag att man skulle lugna ner sig och bli mer lyhört inför medborgarnas tankar och viljor. Men det blev nästan tvärtom. Det som kallades Coronafonden gav EU ekonomiska muskler som avsevärt ökade centralmaktens inflytande. Ett stort misstag.

Det finns inga imperier som är fredsprojekt. Imperialister eller imperiedrömmare som till exempel Putin är nog de som hotar fred och frihet mest. Kina och Indien är andra imperier som står för allvarliga övergrepp på minoriteter och oppositionella.

Men är inte också de som drömmer om ett stort och mäktigt EU imperiedrömmare. Man driver tesen om EU som ett fredsprojekt. Men jag tror tvärtom att EU kan bli en härd för konflikter och revolter. Speciellt om man driver på centralismen och koncentrationen av makt till Bryssel.

Jag vidhåller att man måste räkna in klassaspekten när man bedömer utvecklingen. Det är de fattigaste, mest försummade delarna som röstar på det som kallas högerpopulister. Det är utvecklingens förlorare som är missnöjda. Och man röstar på missnöjespolitiker. Du kan aldrig helt förstå det som händer om du blundar för det här.

Klyftorna har ökat. Framför allt har vi fått rikare områden och fattigare områden. Det är i USA s rostbälte som Trump är starkast. Det är i forna Östtyskland, den fattigaste regionen, som högerpopulisterna nått sina stora framgångar. Det är i Norrland och på landsbygden som SD är starkast.

Ojämlikhet och orättvisa kommer alltid att driva fram ytterligheter och i slutändan radikala rörelser. Förneka inte det här. Driv inte med en åsnas envishet tesen om att det här bara handlar om halvrasister och envist konservativa och gammalmodiga människor. Ligger förklaringarna långt ifrån människors verklighet så kommer polariseringen att öka. Vi måste lära oss att bättre förankra verklighetsbeskrivningen i verkligheten.

De flesta av oss skyddas nog av att vi är för betydelselösa. Varför ägna tid oh uppmärksamhet åt någon som inte kan ställa till med en massa besvär? Men undantagen finns så klart.

Israel har ju bevisat vilka möjligheter som finns på nätet. Om man vill döda och mörda människor. Fast Israel dödar ju inte människor utan det är Hamas och Hisbollah man utrotar. I ett av de värsta fall av demonisering vi varit med om de senaste årtiondena. Men man har visat vilka tekniska möjligheter som finns, där spionprogrammet Pagasus bara är en av verktygen.

Vi blir skannade och undersökta av aktörer på internet. I huvudsak för att kunna sälja på oss riktade annonser. Det finns bovar där också som vill stjäla våra pengar. Värst är nog de tjuvar på internet som vill stjäla vår tid och våra själar. Det måste vi lära oss återta. Vår tid, våra liv och meningen med våra liv.