Om oss

  • Kleberg: Staten ska inte ta över det civila. vk 25-01-10

    Det här är också en del av centralismen. När man stryper bidrag till en decentraliserad verksamhet. Att det förekommer fusk är inget som måste betyda att verksamheten är felaktig.

    Centralism skapar problem. I en centraliserad organisation känner ledningen behov av att styra och kontrollera verksamheten. Det skapar problem med byråkrati, bristande utveckling och hämmad kreativitet.

    New public managment är ett system och tänkesätt som skall hantera styrning. Men det stryper den decentraliserade kreativiteten när centrum skall styra och kontrollera. De mål och medel som centrum ser kanske inte alls passar verksamheten lokalt. Det innebär att verksamheten hämmas och tillfredsställelsen med arbetet försvinner.

    Det som kallas bidragsfusk kanske delvis i alla fall egentligen är en anpassning till lokala förhållanden. Leder till att verksamhet som egentligen är viktigare stöds..

    Centralism i den form som breder ut sig just nu är definitivt skadlig.

  • Redin: Samhällsförändring är en utmaning som heter duga. vk 25-01-07

    För att en förändring skall vara möjlig måste det finnas rättvisa. Eller åtminstone ett ärligt försök att fördela uppoffringar på ett rättvist sätt.

    Ibland undrar jag om det är fossilindustrin och marknaden som driver vissa förslag och vissa krav. Kraven är så uppenbart orättvisa sett mellan olika grupper och områden att de skapar konflikt. Den energi och den samlade vilja som krävs för att driva klimatarbetet splittras då upp och avleds.

    Exempel på det här är att man faster stor vikt vid våtmarker, skogsbruk och utsläpp från jordbruket samtidigt som man tar bort skatten på flyget i Sverige. Det här är provocerande och skapar konflikt mellan storstad och landsbygd. I ett läge där vi borde dra åt samma håll.

    Huvudproblemet är utsläpp av fossilt kol till atmosfären. Det bör framgå i de krav på förändring som framförs. Istället riktas ofta uppmärksamheten mot kolets kretslopp i biosfären. Det är inte betydelselöst, men där finns inte huvudproblemet. Ibland misstänker jag att det är en medveten avledningsmanöver.

    Vi måste förändra vårt beteende och vår livsstil. Samhället måste förändras. Men förändringarna måste vara rättvisa. De som står för de största utsläppen av co2 måste göra de största förändringarna. Uppoffringar som krävs måste fördelas på ett rättvist sätt. Annars kommer konflikter och bråk att göra nödvändiga förändringar omöjliga.

  • Torbjörn Hållö: Dags för regeringen att sätta sprätt på pengarna.gp 25-01-06

    Ekonomi är ett ämne som samtidigt är svårt och enkelt. Ett lån är ett sätt att inteckna framtida inkomster för att kunna konsumera eller investera i nutid. Att låna pengar kostar i form av ränta. Det finns fördelar med lån på så sätt att investeringar som kostar mycket, men samtidigt bidrar med nytta under lång tid, blir möjliga. Få skulle ha råd och möjlighet att bygga nytt hus om man var tvungen att bekosta huset med pengar som sparats.

    Nackdelen med lån är att man tvingas att jobba. Har du intecknat framtida inkomster är du tvungen att se till att inkomsterna skapas. Står du i skuld är du ofri. Det är inte bara den enskilde som blir ofri. Hela samhället blir ofritt om skuldsättningen är hög. Det finns inget utrymme för nytänkande och omformningar om man är skuldsatt. Då måste man se till att inkomster skapas som kan hjälpa till att betala skulderna.

    Kanske finns hotet mot demokratin här. Det finns inget utrymme för nytänkande och alternativa ideer eftersom hela samhället är satt i skuld, och därför ofritt.

    Det Torbjörn H säjer i sin debattartikel är att vi borde låna mer för att stimulera ekonomin. Underförstått konsumera mer. Det är ingen bra strategi. Det gör bara samhället mer stelt och ofritt på sikt. Ett argument som han anger för att stimulera mer är att den privata skuldsättningen är hög i Sverige. Det är tvärtom. Den totala skuldsättningen är det som anger risken. En hög total skuldsättning ger hög risk. Dessutom ger en hög total skuldsättning stora inskränkningar i handlingsfriheten.

  • Adam Cwejman: Har det tredje världskriget redan börjat? gp 25-01-05

    Vem är vän och vem är fiende i ett globalt krig? Finns det några vänner över huvud taget i detta? Jag känner att jag direkt kan känna sympati med Ukraina, det Palestinska folket och ett Taiwan som hotas av Kina.

    Men vem är då fienden i sammanhanget. Den kanske kan definieras som den part som drivs av imperiedrömmar. Som kräver att mindre länder och folk skall underordna sig deras makt. Vi har Putins Ryssland som är ett större och starkare land än Ukraina. Vi har Israel som definitivt är starkare och mäktigare än det Palestinska folket. Sedan har vi Kina som vill sluka Taiwan på samma sätt som man slukade Hongkong.

    Det är imperialismen och maktlystnaden som är fienden. Det vi måste försvara är lagen och rättvisan. Vi har FN som står för det. De aggressiva parterna bryter i samtliga fall mot den globala rättsordningen. Det handlar om allt ifrån maktmissbruk, anfall på oskyddade parter till folkmord.

    Den internationella rättvisan måste försvaras och återupprättas. Vi kan inte bli en part i själva krigandet. men vi kan definitivt gå in och aktivt försvara den internationella rätten.

    Vattendelaren mellan ljus och mörker går mellan att försvara rättens och rättvisans rätt och de mörkrets krafter som hävdar maktens rätt.

  • Ledare: Tänk tanken att vi står på randen till en ny global ekonomisk kris. dn 25-01-04

    Ekonomi som kunskapsområde behöver ett lyft. Vi måste förstå bättre vad som styr och påverkar inom det ekonomiska området. För det är ingenting annat som påverkar oss så mycket. Rik eller fattig. Kris eller framgång. Krig eller fred.

    Två viktiga insikter håller på att tränga igenom. Bland annat årets nobelpristagare i ekonomi visade på framsteg i förståelse.

    Det är ingen slump att vissa blir rika och andra förblir fattiga. Det har i hög grad med inflytande och makt att göra.

    Den andra viktiga insikten är att ekonomi i hög grad är en beteendevetenskap. Det handlar mycket om förväntningar och beteende.

    Ta det här med inflation. Där pratar man nu mycket om inflationsförväntningar. Det är inte bara yttre händelser som styr. Till exempel skördenivåer och produktionskostnader. Det är även vad som förväntas. Det leder till att förväntade reaktioner försenas eller uteblir. Det kan också leda till kraftfulla reaktioner på små händelser. En följd av det här är alla kommentarer och utspel i samband med Riksbankens beslut om räntan. Det är försök att styra och manipulera förväntningar och människors beteende.

    Vi har länge talat om skuldkris. 2008 hade vi en stor kris. Den borde kommit tidigare men fördröjdes eftersom tillräckligt många inte förväntade sig den. Vi hade vant oss vid en situation som egentligen var absurd. Men när krisen sen kom hotade den att välta hela världens ekonomi. Då slog reaktionerna över åt andra hållet.

    Nu är vi åter inne i en egentligen absurd situation. Skulderna är allt för stora. Samtidigt som tillgången på billiga pengar blåst upp stora tillgångsbubblor. Men ingenting händer eftersom vi vant oss vid en ohållbar situation. Vårt sömniga beteende hindrar att kollapsen blommar ut. Men hur länge? Och hur kraftfulla blir reaktionerna den här gången?

  • Kristina Lindquist: Hur ska en människa kunna bli värd något i den här iskalla världen? dn 25-01-03

    Vi behöver ständigt bli påminda om hur stark makten att påverka är. Vi inbillar oss att vi själva inte påverkas, bara dom andra. Det är just här det är så lätt att se grandet i de andras ögon men näst intill omöjligt att se bjälken i de egna ögonen.

    Israel jobbar systematiskt med att påverka oss. De jobbar med medier och med politiker. Man skambelägger sympatier med det palestinska folket och man påstår ihärdigt att kritik mot Israels krig och förtryck är antisemitism.

    Vi måste lära oss att se igenom, och vi måste ta avstånd från det folkmord som pågår framför våra ögon.

    Det skiljer alltid mellan verklighet och verklighetsbeskrivning. När man medvetet styr och manipulerar verklighetsbeskrivningen ägnar man sig åt maktmissbruk. De värsta yttringarna är den rena propagandan.

    Filmen Matrix har tagit ifrågasättandet av verklighetsbeskrivningen ytterligare ett steg. Man hävdar att allt som vi upplever som verkligheten är en fasad, en matrix. Den riktiga verkligheten finns någonstans under ytan. Temat är intressant och finns i de flesta religiösa tolkningar av världen. Man skiljer på den yttre världen och den inre världen.

    Hur som helst bör vi nog inte bara ta den yttre världen, som vi upplever som den verkliga, alltför bokstavstroget. Det finns krafter som aktivt försöker styra verklighetsbeskrivningen. De krafterna är inte bara goda. Vi måste slåss för vår fria och självständiga verklighetsuppfattning.

  • Ann-Sofie Hermansson: Socialdemokratin behöver bli en stark rörelse för gemenskap. gp 25-01-02

    ”Arbetarklassen måste känna sig politiskt representerad”. Så sant. Socialdemokraterna har blivit till ett av alla partier som befolkas av och drivs av den välbärgade urbana medelklassen. Syftet med politiken har blivit att partiet skall bli populärt och stort. På så sätt säkra arbetstillfällena för alla som jobbar i partiet. Det finns inte mycket av glöd och kamp. På så sätt uppfyller man kriteriet för att vara populister. Det här är en beskrivning som mer eller mindre passar på de flesta partier.

    Jag har länge hävdat att Socialdemokraterna och Centerpartiet är viktiga för att det är de som skall ge röst åt arbetarna respektive människorna på landsbygden. Det här är grupper som inte ses och hörs. Det är grupper som behandlats illa länge. Och det är grupper som ofta röstar på Trump eller SD.

    S och C har grovt svikit sina väljargrupper. Partiledningarna och partieliten är i huvudsak hämtade från just den välbärgade urbana medelklassen. Stockholm dominerar och ledningarna känner sig väl till mods i storstadsetablissemanget.

    Det krävs skärpning. Men det är också rörelsernas ansvar att se till att de som finns i toppen av partierna representerar de grupper av människor som partierna har ett speciellt ansvar för. För S och C är folkrörelsepartierna och det måste man leva upp till.

  • Ledare: När saker händer i Ryssland händer de snabbt. dn 25-01-01

    I Ryssland verkar Tsarväldet sitta i väggarna. Det tycks svårt att hitta ut från det totalitära. Det Ryska folket har blivit rånat och förtryckt. Gång på gång. En förutsättning för att förändringar skall gå fort är att makten är koncentrerad och centraliserad. Maktmässigt befinner sig Ryssland på en medeltidsnivå. Där kungen eller tsaren strider med högadeln om makten och rikedomarna. Där mord och krig är naturliga delar av beteendet.

    Det Ryska folket är de verkliga förlorarna. De flesta som dödas i kriget är Ryssar och de tvingas till att slåss för något som de tänkande människorna aldrig kan anse som legitimt.

    Det fanns en tid där verklig förändring kanske var möjlig. Men den Ryska eliten var klumpig och naiv. Man tog inte chansen. Vi i väst var nedlåtande och hade en naiv övertro på vår egen godhet och överlägsenhet. Så gick det som det gick.

    Fortfarande är det fotfolket och medborgarna som är förlorarna. I Ryssland har Putin stulit folkets egendom och dragit landet ut i krig. Känslan är att kriget är ett försök till personlig vendetta och upprättelse för Putin.

    I väst har marknadsliberalismen dragit i väg länder till en omöjlig ojämlikhet och orättvisa. Mellan individer, grupper och regioner. Får man ingen ordning på det här kommer folk snart att slå sönder samhället och systemet eftersom det blivit orimligt.

    Vi behöver samla oss och resa oss. Läget är värst i Ryssland, men även våra västliga demokratier måste vakna och rätta till det som är helt fel.

  • Mirjamsdotter: Det går inte att vinna över internet. vk 24-12-31

    Internet är varken bra eller dåligt. Det är ett verktyg eller ett maktmedel. Det som har förändrats med internet är att kraven på förståelse och kunskap ökat.

    Makten att påverka. Det som tidigare benämndes den tredje statsmakten har vuxit. Och vuxit. För att kunna värja oss mot den här stora och växande makten krävs numer en kunskap och förståelse som nästan ingen har.

    Det som många frågar sig är om demokratin verkligen kan överleva när mäktiga krafter och män tar kontrollen över ”makten att påverka”. Ser man på kombinationen Musk och Trump är det lätt att svara nej.

    Missbruk av makten att påverka har alltid förekommit. Nazismens och kommunismens framfart byggde på att man kopplade staka grepp om den. Propaganda var deras maktmedel. Radio, film och demonstrationer kombinerat med att man hela tiden rensade ut oliktänkande och tänkande människor.

    Nu håller vi på att addera AI till det som internet och alla plattformar står för. Problemen och möjligheterna kommer att öka ytterligare. Så hur skall vi agera och tänka?

    Skall vi se på internet och AI på samma sätt som på atombomben. Den finns där men är allt för farlig för att använda. Eller skall vi släppa allt fritt och fästa oss vid tanken att om alla har tillgång till internet skall det garantera demokrati och öppenhet. På samma sätt som yttrandefrihet är en del av det öppna fria demokratiska samhället.

    Jag vet inte.

  • Kleberg: Repressiv pust över Sverige. vk 24-12-30

    Ja vi går mot ett kontrollsamhälle. Det är fruktansvärt. Drivkraften är elitens rädsla. Nog för att det kan finnas opinion för en del av förslagen, men utvecklingen drivs av att eliten är rädd. Man skyller på SD, men det är ynkligt. Alla stora konventionella partier ligger bakom det här. Då skall man ta ansvar för det också. Det är inget försvar för SD. Jag avskyr rasism och främlingsfientlighet.

    Hotet mot det fria demokratiska samhället kommer från två håll. Först ett yttre hot från grupper som vill störa och förstöra. Terrorister är en beteckning på sådana grupper. Men de är fler än så. Putin har säkert en agenda för att sabotera de västliga demokratierna. Jag har ändå svårt att se att de här grupperna skulle kunna störta en välfungerande demokrati. Vi är och bör vara starkare än så.

    Det andra hotet är ett inre hot. Vi eller snarare samhällets eliter blir rädda för de yttre angreppen. Så man inskränker fri och rättigheter. Till slut har alla inskränkningarna blivit så stora att det öppna fria samhället inte längre finns. Det är den processen Olof Kleberg beskriver.

    Jag bedömer att det andra hotet, det inre hotet, är farligast här och nu. Vi har under lång tid haft en utveckling mot växande klyftor och ökande polarisering. Det ökar friktion och konflikter. Men en välfungerande demokrati är bästa sättet att absorbera växande motsättningar. Alla måste få en röst som hörs och det måste finnas politiska inriktningar som representerar alla människor. Där har samhället tappat och vi har fått en koncentration och centralisering av politisk, ekonomisk och medial makt. Friktion och polarisering har ökat.

    Men det är inte rätt väg att gå när man sakta monterar ner det öppna fria demokratiska samhället.