Håkan Boström är stjärnan vad gäller ledare och debattartiklar. Han har förmåga till självständighet och distans som massan inte klarar av. Vägen ut ur de problem vi har är ökad förståelse. Inte ökad polarisering och det hejarklacksbeteende som nu breder ut sig. Som alltid när det är konflikt. När två parter träter är det inte bara den enas fel.

Hur skall man rösta för att bli av med etablissemanget? Egentligen är det vad det handlar om just nu. Etablissemanget förnekar hela tiden envist att man finns. En löst sammansatt gupp med mycket makt som delar viktiga delar av verklighetsbeskrivning och bakgrund. I gruppen finns samtidigt en marknadsliberal och en progressiv del. Men de grundläggande synen på samhället delar man. Man är inte revolutionära eller omstörtande. Det är en välbärgad grupp som inte vill förändra samhället i grunden.

Så vem skall man rösta på om man vill få bort etablissemanget. Etablissemanget är urbant och man har i grunden en nedlåtande syn på landsbygd och mindre städer. Och som landsbygdsbo blir jag provocerad av nedlåtenheten och arrogansen. Problemet är att alla etablerade gamla partier leds av människor från etablissemanget. Även Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet leds av människor som finns inom etablissemanget. Därför söker sig människor längre och längre bort från mitten där etablissemangets verklighetsbeskrivning dominerar.

Ja det är dumhet som dominerar. När etablerade partier och polittiker har tappat kontakten med människor utanför bubblan. När man vägrar inse vad växande ojämlikhet betyder. När man istället för att tänka och försöka förstå kliver upp i hejarklacken och gapar. Då är det exempel på hur dumheten breder ut sig.

Tack Håkan B för att du försöker skapa förståelse och mota bort dumheten.

Woke är ett beteende som kommit i vanrykte. Min tolkning är att det hamnat där för att det funnits mycket hyckleri. Man har i första hand vänt sig mot fördomar och förtryck vad gäller kvinnofrågor och minoritetsfrågor. Men man har inte reagerat mot klyftor och orättvisor vad gäller fattig och rik. Rena klassfrågor. Woke har varit en rörelse i huvudsak inom den välbärgade urbana medelklassen. Det har aldrig funnits en tanke om att man på djupet skall förändra världen så att den skall bli mer jämlik och rättvis.

Woke har varit stark inom storstadsetablissemangets bubbla. Även de rika och superrika har klätt sig i woke. Väl medveten om att woke är klädsamt och inte det minsta samhällsomstörtande.

Nu faller den mjuka förklädnaden av och kvar finns storkapitalismens riktiga ansikte. Det är ett rovdjur som inte alls drar sig för att äta upp mindre och svagare. Finns det någon nytta med Trump överhuvudtaget så är det väl just det här. Allt blir tydligare. Vem är populist, vem är kapitalist, vem står för det goda och vem står för det onda.

Man har tydliggjort skiljelinjer och stridslinjer. Hyckleriet och illusionerna har fått sig en törn.

Men vi har en tuff tid framför oss. Striden mellan den mörka sidan och den ljusa sidan blir hård.

I princip definierar jag motparterna som att det goda innebär rättens och rättvisans rätt. Mörkret och det onda hävdar maktens rätt.

Starkt generaliserat finns Putin, Trump och Nethanyahos Israel på mörkrets sida. Där finns också stora multinationella företag som Amazon, Google och Meta.

Vi måste alla ta del i den här striden. I stort eller smått.

Det här är storstadsvariantens kritik på min kritik mot centralismen. För både marknaden och det Socialdemokratiska etablissemanget driver åt samma håll. Storskalighet och centralism. Skadan är mycket större på landsbygden än i storstaden. Men båda har skadats.

Nu är ju det här en trend som finns i hela världen. Men det är nog få ställen som den bejakats så tydligt som i Sverige. Och visst är betongsocialdemokratin en bov. Men var finns de som står för en motröst? Det fanns nog tidigare när Fälldin kunde bli statsminister. Men det finns inte nu längre. Inte i centerpartiet eller i något annat parti. Sverigedemokraterna har fångat upp en del av det stora och befogade missnöjet.

Storstad, koncentration och centralism har blivit normen. Vi måste få fram en vettig opposition mot det här Centerpartiet borde föra en tydlig opposition mot den här ordningen. Men i samband med alliansen blev C en del av det Stockholmska storstadsetablissemanget. Man tappade kontakten med sina rötter och med det som borde vara Centerpartiets viktiga frågor.

Socialdemokraterna har alltid varit centealistiska och för storskalighet. Men även där borde man vakna upp och inse att de fattiga och förtryckta i dagens samhälle hittar man inte inom de välbärgade storstäderna och i storstadsetablissemnget.

Vakna upp. Människor är befogat missnöjda med dagens ordning. Se ocj lyssna till de människor som lever sina liv utanför bubblan.

Att vara förälder är svårt. Det kan alla skriva under på som har genomgått den upplevelsen. Det kräver en hundraprocentig hängivenhet. Det är ingenting som uppmuntras i dagens samhälle. Där jobbkarriär och bostadskarriär står över allt annat. Föräldra eller barnkarriär har också blivit betydelsefullt.

Att föräldrar tar med advokat till samtalen med läraren under samtal om elevens karriär i skolan är ett exempel på hur snett det kan vara.

Att en ledare i DN anklagar människor från 60 talet vara bovarna när det gäller dagens låga födelsetal. Att de här far eller morföräldrarna inte vill ställa upp hur som helst på att vara gratis barnpassare och medhjälpare vid barnuppfostran.

Samhället är helt enkelt inte barnvänligt. I den här artikeln påvisas medelklassens stora hyckleri. Man klarar inte av att hålla ungdomarna borta från mobilanvändandet. Det har inte blivit lättare av att olika skärmar blir så lockande. Speciellt svårt blir det när föräldrarna själva inte klarar av att avstå skärmtid. Hyckleriet är omfattande.

Det är inte lätt att vara barn i dagens samhälle. Det är inte lätt att vara föräldrar i dagens samhälle. Det är inte lätt över huvud taget att leva i dagens samhälle.

Vi har fokuserat på det materiella välbefinnandet och glömt själen. Medelklassen är rik men det psykiska välbefinnandet är dåligt. Någonting viktigt har gått förlorat i all rikedom och allt karriärklättrande.

Jag förstår inte riktigt var den här vurmen för starka personer och starka regeringar kommer ifrån. Det är i alla fall inte ifrån ett demokratiskt perspektiv på samhället. Tyskland är intressant. Framför allt för att det där finns ett ickeetablissemangetparti på vänsterkanten. Det saknas i de flesta demokratier i väst. Människor vill ha förändring. Därför röstar man på partier och politiker som inte hämtats från det styrande och mäktig etablissemanget. Det innebär tyvärr ofta högerpartier med invandrarfientlig agenda.

Vi behöver vänsterpartier som har förmåga att lyfta blicken och slita sig från Wokefrågor, som är en del av etablissemangets hemmaplan. Alltså där man hittar etablissemangets progressiva del.

Etablissemanget är elit och människorna där är överklass och välbärgad urban medelklass. Det är där man står politiskt. Man vill inte ha någon förändring av samhället och samhällets grundstruktur. Klassfrågor och frågor om rättvisa mellan rik och fattig finns inte i etablissemanget.

Världen behöver ett vänsterparti som står fritt från etablissemanget. Kanske skulle BSW kunna stå mall. Forna Östtyskland liknar Norrland i sitt utanförskap i förhållande till resten av Tyskland. Man skulle kunna ta med sig erfarenheter från kommunisttiden och förändra Tyskland i en positiv riktning. Kanske man skulle kunna förändra hela Europa och världen i en positiv riktning.

Europa skulle kunna vara ett föredöme för världen när nu så mycket går åt fel håll. Men för att kunna vara det måste man sluta ropa efter en stark man, en stark regering och framför allt sluta ropa efter ett starkt EU som kan konkurrera med Trump och Putin. Europa skulle hålla fast vid demokratiska och frihetliga ideal när det blåser allt kallare vindar.

Energi och elmarknaden har blivit platsen där man pratar om varandra. Man jämför hela tiden äpplen med päron. Där det finns så mycket outtalat och dold agenda. En artikel som den här klargör en hel del men inte allt.

Man tar för givet att elförbrukningen skall öka. Mycket. Varför inte räkna på oförändrad elförbrukning och en hög grad av sparande. Det skall inte vara en del av ekvationen att vår konsumtion skall öka. Vi måste konsumera mindre av det mesta för att vårt överutnyttjande av naturresurser skall minska.

Vindkraften är ett misslyckande eftersom ingen vill ha vindkraftverk i sin närhet. Vi kan inte bygga ut ett kraftslag som är så impopulärt. Då bygger utbyggnaden på maktmissbruk och att man kör över grupper av människor och områden i Sverige. Endera bygger man vindkraft överallt så att alla delar på den uppoffring som utbyggnad av vindkraft innebär. Eller så ersätter man de drabbade på ett sätt som verkligen motsvarar uppoffringen. Det är vi mycket långt ifrån idag.

Kärnkraft har stora nackdelar. Framför allt blir konsekvenserna av en olycka väldigt stora. Men brytningen av uran är ett smutsigt hantverk som förstör mycket natur och naturupplevelse. Slutförvaringen av avfall är inte heller löst på ett tillfredsställande sätt.

Vindkraften har stora nackdelar genom att man förstör natur och naturupplevelser. Man har inte alls löst frågan om ersättningar till närboende.

Solenergin är mer okontroversiell och bör ges företräde. Man bör även uppmuntra lösningar med intelligent styrning och batterilagring.

Framför allt bör man uppmuntra sparande av energi och minskning av resursförbrukning. Ersättningarna till de områden och regioner som står för produktionen av vår energi måste bli mycket mer rättvis. Det gäller inte bara vindkraft utan också vattenkraft. Systemen måste bli mycket mer rättvisa.

Det är en dyster tid. Maktens förkämpar och predikanter har tagit herraväldet i många och i starka länder. Vi får dock inte ge upp hoppet. Kanske behövs dagens mörker för att vi skall förstå hur viktigt ljuset är och att vi inte får släppa in mörkret av dumhet och slapphet.

Israel har korrumperat världen. De står för folkmord och apartheid. När vi västliga demokratier inte klarat av att ta avstånd från det här har vi korrumperat vårt rättsmedvetande. Det har spridit sig runt om i världen. Putin är en tjuv och oligark. Han driver ett krig som ett personligt projekt för att försköna sig själv. I Kina finns ett storhetsvansinne där man drömmer imperialistiska drömmar om världsherravälde. USA kan under Trump utveckla en egoistisk nationalism som överger demokratin och tanken på en öppen och rättvis värld.

Det finns mycket som pekar åt fel håll, men jag vill ändå dröja vid tanken på att det är vi själva som öppnat dörren på glänt så att ondskan kan slippa in. Eller vi själva som öppnat locket till Pandoras ask.

Egoism och girighet har varit drivkrafter i de senaste årens omvandling av samhället. Det har skapat så tydliga vinnare och förlorare. Ojämlikhet och klyftor har växt okontrollerat. Det har i huvudsak varit den välbärgade urbana medelklassen som varit vinnare och alla andra förlorare. Flykting och migrationsströmmarna är gigantiska. drivna av ojämlikhet och orättvisa.

Globalisering och marknadsliberalism har skapat någonting som inte kan beskrivas på annat sätt än nykolonialism. Vi har frammanat en hemsk värld och där tar hemska ledare över. Vi är själv ansvariga för att mörkret breder ut sig. Nu måste vi själva vara så vuxna att vi tar itu med att mota bort det.

Egoism och girighet måste ersättas med ett globalt ansvarstagande. Rättvisa måste råda. Och vi måste återupprätta det globala rättsmedvetandet.

Det går inte att skylla på någon. Ansvaret är också personligt. Det är mänsklihetens mörka sidor som bär ansvaret. Klimatkrisen kan bäst beskrivas som en kris skapat av dysfunktionellt mänskligt beteende. Krisen kan i grunden bara klaras genom att vi ändrar vårt beteende, vanor och livsstil.

Vi har nu genomgått en tid där marknaden har fått definiera problemen. Och fått ange lösningarna på problemen.

Elektrifiering har varit huvudspåret. Infa förändringar i livsstil och vanor. Man byter bara ut den energi som driver alla processer. El skall ersätta kol, gas och olja. Det fungerar sådär. Vi utvinner just nu mycket olja och gas. Det är svårt att nå fram när energiförbrukningen hela tiden ökar.

Man bygger också upp en tro på att det skall gå att samla upp co2 i atmosfärem och gömma densamma i berhhrunden. Det där har fungerat sådär i liten skala och ingenting säjer att det är möjligt och rimligt att göra det i den skala som behövs för att rädda klimatet.

Man har också jobbat med att förskjuta uoomärksamheten till kolets kretslopp i biosfären. Gett sig på landsbygdens försörjningsmöjligheter. Jordbruk, skogsbruk och landsbygdens våtmarker. Det är saker som har betydelse för klimatet. Men det är inte här huvudproblemen finns.

Det finns ett omfattande huckleri, inte minst inom den globala eliten, där man erkänner att klimatproblemen är ett hot. Men man tar inget personligt ansvar för det som händer. Och man stöder hela tiden de projekt och den utveckling som skall ge mest vinst. Oberoende om det hjälper eller stjälper klimatet.

Nej den enda relevanta synen på klimatproblemen är att erkänna att det är dysfumktionellt mänskligt beteende som skapar problemen.

Vi behöver nog rekapitulera vad demokrati verkligen är. Då och då. För på många sätt är demokratin hotad. Då måste vi se och förstå hoten.

Demokrati är i grunden ett formaliserat och rättvist sätt att fördela den politiska makten i samhället. Den politiska makten är väl definitionsmässigt den lagstiftande och verkställande makten.

Förutom den brukar man räkna med den ekonomiska makten och den tredje statsmakten eller den mediala makten. Vi borde nog utvidga begreppet den mediala makten till att vara ”makten att påverka”. Det finns nu så mycket som ligger utanför medierna inom bland annat internet.

Kanske finns det största hotet mot demokratin i just att ”makten att påverka” har vuxit i och med plattformar på internet. Ju mer tid vi människor sitter framför skärmar ju mer utsatta blir vi för påverkan via internet. Krafterna som försöker påverka oss är mäktiga och intelligenta. Numer också med stöd av AI.

Hur fria är egentligen valen när vi utsätts för stor påverkan? För att demokratin skall fungera bra måste det finnas mångfald och spridning vad gäller medial makt. Eller i det vidare perspektivet inom makten att påverka. Det gör det ju inte numer. I Sverige är ägarkoncentrationen stark. Ett fåtal ägare dominerar medierna. Centraliseringen till Stockholm är också stor.

Så ser det nog ut i många länder. Koncentration och centralisering av ”makten att påverka”. Frågan är om riktig och verklig demokrati är möjlig med den maktkoncentration vi har just nu inom detta område.

Samtidigt bygger demokratin på att vi skall ha självförtroendet att vara öppna. Censur och kontroll leder till att demokratin löses upp och försvinner.

Problemet har funnits länge, men på något sätt blivit mer akut i och med att Trump och Musk tagit över världens mäktigaste land.

En intelligent analys. För de människor som kommer med valanalys i Sverige har en dold, kanske omedveten, agenda. Man vill inte erkänna att den grupp man själv tillhör och den verklighetsbeskrivning man är en del av är impopulär. Det är den gruppen som missnöjet röstar emot när man vill ha en förändring.

USA har, för många amerikaner, utvecklats i fel riktning. Klyftan mellan gynnade grupper och områden och de andra har växt. Det demokratiska partiet är/uppfattas vara partiet för de gynnade grupperna. Välbärgad urban medelklass och vinnarna i den förändring som landet genomgått. Republikanerna har fångat upp missnöjet från de grupper som halkat efter. Människor från landsbygd och mindre orter som tappat försörjning och framtidstro när många industrijobb försvunnit.

Synen på de här människorna, förlorarna, är snarast nedlåtande. Räknas som en lättledd. obildad skara av de delar av storstadsetablissemanget som skrivit ner sin åsikt och gjort valanalysen.

Omyndigförklaras medborgarna och väljarna så ligger det nära till att man anser att en stark hand skall leda dem rätt. Det är en direkt väg in i odemokratiska tankar. Man ser behov av censur och kontroll. Man misstänkliggör människors missnöjesyttringar och vill förbjuda dem.

Riktig demokrati bygger alltid på en tilltro till människor och människors förmåga att fatta självständiga beslut. De flesta, kanske alla, diktaturer anser att de måste skydda samhället mot desinformation och påverkan från destruktiva krafter. Studera Kina och Ryssland. Där finns hela tiden det här misstänkliggörandet av kritiska åsikter och man påtalar alltid att illvilliga krafter, ofta utländska, försöker förstöra landet.

Vi måste återupprätta tilltron till människor och öka på självförtroendet som tillåter öppenhet och frihet. Vi måste tro på den äkta demokratin.