Intelligentian har ett ansvar att se längre och förstå mer. Man har ett ansvar att skrika att ”kejsaren är naken”. En kraft som motverkar illusioner och som kan presentera alternativa verklighetsbeskrivningar.

Man skall stå för mångfald och bredda tränga åsiktskorridorer. Det är inte intelligentians roll att bara vara main stream. Alla som lämnar universiteten kan inte vara besatta av jobbkarriär och bostadskarriär.

Vi har tappat ibredd. Kan det bero på en centralisering och koncentration av makt. Framför allt makten att påverka. Ägarkoncentrationen vad gäller medier är kraftig. Situationen är hemsk. Till det kommer en kraftfull centralisering till storstad/Stockholm.

Vi har definitivt tappat i mångfald och spridning.

Eliter finns alltid. Vissa människor har alltid en större kapasitet än andra. Men det finns också alltid en tendens att makt korrumperar. Eliterna börjar se till sina egna intressen och glömmer sitt ansvar för alla som inte har det så lätt. Det här intresset för wokefrågor eller minoritetsfrågor är en sådan urspårning. Inte för att frågorna i sig är ointressanta utan för att intresset för de här frågorna trängt undan andra frågor som handlar om klassklyftor och frågor om ojämlikhet. De frågor som är viktigast för ickeeliterna.

Eliter är som alla andra. Man kan vara egoistiska och förtryckande eller så driver man på för ökat ansvar och ökad förståelse.

Det är nog ingen slump att dagens eliter råkat i vanrykte. Det finns mycket egoism. Delar av eliterna har utvecklats till etablissemanget. En grupp med stort inflytande som drivit en strategi och politik som i huvudsak skall gynna dem själva. Ekonomiskt har ojämlikheten ökat och den progressiva delen av eliten har ägnat mest uppmärksamhet åt problem som finns inom eliten. Glömt medborgarna som finns utanför.

Kritiken är befogad och det finns stort utrymme för förbättringar.

När är det rätt att i ett demokratiskt val stoppa en kandidat eftersom man misstänker att kandidaten hotar demokratin? Det är frågan som Håkan B ställer. Den är högaktuell i dagens samhälle. Att den ställs är på inget sätt ett försvar för Putin och hans påhitt. Han innebär ett tydligt hot mot fred och frihet. Men vi är just nu inne i en tid då vi själva hotar demokrati och frihet.

Riktig demokrati kräver att det finns frihet att argumentera och uttrycka åsikter. Riktig demokrati bygger på att man har förtroende för landets befolkning. Det är befolkningen som utser ledarna i öppna och fria val. Det är inte eliten som styr valutgången genom att utesluta impopulära kandidater och genom propaganda och misstänkliggörande. Det här leder till att samhället korrumperas och etablissemanget agerar för att skydda sig själva. Inte för att skydda demokratin. Eftersom demokrati kräver frihet och ett förtroende för demokratiska spelregler.

Nu börjar vi i de fria demokratierna gå över till ett system som används i Putins Ryssland. Han anklagar ju politisk opposition för att ha kopplingar till utlandet. Att finansiering kommer från utlandet. Därför är det enligt honom rätt att enas under honom. Argumenten är liknande.

Det är inte så här vi skall ha det. Vi vill inte ha ett samhälle som liknar det auktoritära Ryssland.

Vi måste ha självförtroendet att upprätthålla friheten och öppenheten. Sluta misstänkliggöra kritiska synpunkter och tankar.

Det är i grunden alltid rädslan som får makthavare att tillgripa antidemokratiska metoder.

Putins angrepp på omgivningen tog fart efter det att Navalnyj avslöjat mycket om Putins rikedomar och korruption. Han är en klassisk diktator som är beredd att förtrycka och manipulera sina medborgare för att han själv skall kunna fortsätta regera. Han upprätthåller myten om det stora mäktiga Ryssland för att kunna hålla folket i schack.

Rädslan är en usel rådgivare och den kan skada oss också.

Det här är en del av världsordningens kollaps. Globalisering och frihandel bygger på iden att man utnyttjar de fördelar som kan finnas på olika platser när det gäller att producera en vara till lägsta pris. Komperativa fördelar kallas det på ekonomispråk. Förenklat så köper man en vara där den produceras till lägsta kostnad. Tillverkas solceller och batterier billigast i Kina köper man dem därifrån. Det innebär samtidigt att utveckling och tillverkning försvinner från platser där kostnaden blir högre.

Det har funnits kritik mot det här länge. I Praktiken innebär det att man driver löner och arbetsförhållanden mot botten. Allt för att kunna hålla låga produktionskostnader. Hänsyn till miljö, klimat och djurskydd drivs också tillbaks.

Företagen har ibland mött det här med diverse certifieringar. Det har i praktiken mest fungerat som ett sätt att ge de multinationella företagen ett bättre anseende och skydd vid larmrapporter.

Ett annat problem är att frihandeln aldrig varit helt fri. Det har funnits aktörer som manipulerat förutsättningarna. Till exempel har Kina stött och subventionerat produktion och utveckling. Det har inneburit att Kina fått ett stort försprång vid produktionen av elbilar och batterier

Nu hamnar Sverige och Europa på efterkälken när det gäller kompetens och konkurrenskraft. Vi har låtit vår industri tyna bort i frihandelns och globaliseringens namn. Vi klarar inte av att tillverka komplicerade saker som bilbatterier. Inte ens med samma teknik och till högre priser. Kina och Sydkorea gör det bättre.

Felet har varit att vi naivt släppt efter. Vi har låtit produktion och kunnande försvinna. Sen är det inte så lätt att ta igen förlorad tid och kapacitet.

Vi har också vaknat till insikt om de säkerhetspolitiska problemen. Det gäller inte bara bilindustrin. Ett större problem är jordbruket och vår produktion av mat. Den har tynat under många år. Vi har inbillat oss att det inte spelar någon roll om maten produceras i Sverige eller i Ukraina, Ryssland eller USA.

Vi får inte ge upp produktionen i Northvolt. Sverige och Europa behöver den. Man gjorde fel och expanderade stort innan man fått en fungerande och bra produktion. På så sätt blev misstagen dyra. Nu får man samla ihop sig och börja om genom att bli riktigt duktiga på att producera batterier. I en mindre skala. Framtiden finns där om man får till en ny ledning som fokuserar på produktionen och om man får tid på sig.

Det här med lån och skuldsättning behöver utredas. Jag är i grunden en företagsekonom och tycker att företag och företagsekonomer har en sundare inställning till lån än nationalekonomer och politiker. Det finns dessutom politiskt sprängstoff i lån och skuldsättning.

Den enklaste synen på lån är att man intecknar framtida inkomster för att kunna köpa och förbruka idag. Man frikopplar inkomster från utgifter genom möjligheten att låna.

Inom företagsvärlden lånefinansierar man stora investeringar. De som inte kan göras med löpande inkomster. I redovisningen finns kostnadsposter för ränta och avskrivningar med. I den bästa av världar motsvarar avskrivningarna amorteringen på lånen. Rätt skött är det ett fungerande system som möjliggör investeringar och expansion av verksamheten.

Problemen börjar när man frikopplar skulder och lån från amorteringar och avskrivningar. Man lånar utan avsikt att amortera av skulden. Det är det som författaren till den här artikeln vill. När man ökar skuldsättningen stimuleras ekonomin. När man minskar skuldsättningen stramas ekonomin åt. Hela tanken med Riksbankens räntesättning är just det här. Höja räntan skall minska skuldsättningen genom att lånen blir dyrare.

Men när skulderna blivit stora börjar de i sig själv påverka räntenivån. Det blir ekonomiskt och politiskt svårt att höja räntan eftersom det skulle driva samhället i ekonomiskt kaos. Samhället drabbas av regeln som säjer att den som står i skuld är ofri. För att klara samhället från kollaps drivs räntan nedåt. Vi kan till och med hamna i minusränta. Pengar blir billiga eller till och med gratis. Det här driver på spekulation och bygger tillgångsbubblor.

Låga räntor och spekulation bygger ojämlikhet och orättvisa. Vissa områden och grupper har blivit rika då priset på aktier och fastigheter ökat kraftigt. Andra har inte haft den möjligheten och ojämlikheten har ökat. Det skapar grogrund för politiker med radikala lösningar på problem. Till exempel Trump.

Ett samhälle som är ofritt på grund av överskuldsättning blir statiskt. Det är inte en miljö som möjliggör effektiva åtgärder mot klimat och miljöförstöring. Det finns också ökad risk för en utveckling i totalitär riktning eftersom folkviljan kanske måste tyglas för att ekonomin kräver hårdare tag och styrning.

En del av problemen kanske ligger i att samhället får allt svårare att finansiera sin verksamhet genom skatter. Det är lättast att driva in skatter genom att beskatta arbete. När arbetstillfällena försvinner genom att jordbruket rationaliseras hårt och industrin flyttar utomlands försvinner den produktion och det arbete som varit bas för beskattning. Skall vi finansiera samhällets verksamhet genom ständigt ökande lån måste vi åtminstone veta vad vi gör och hur den här verksamheten utvecklas. Statens överskottsmål var en stabiliserande regel. Vi visste vad vi höll på med. Skall vi låna fritt tappar vi kontrollen och det finns sen ingen plan över hur vi skall återta den.

Frihandel presenteras som någonting bra. Men det är det inte. Frihandel innebär att multinationella företag spelar ut länder, människor och företag mot varandra. Allt för att få en vara eller tjänst till lägsta möjliga pris. Syftet är att att maximera den egna vinsten. Förlorare är människor, klimat och miljö. Man utnyttjar dessutom svaga och utsatta särskilt mycket.

Globalisering plus marknadsliberalism är liktydigt med kolonialism. Det här är egentligen ett annat sätt att beskriva samma sak. Vi skall inte sakna den världsordning som Trump just nu håller på att störta. Den har varit skadlig och skapat ojämlikhet och orättvisa. En öppen värld är någonting i grunden positivt, men då måste finnas regler och lagar som skall skydda de svaga och fattiga. Det finns det inte nu.

Här klagar ett multinationellt företag över att det finns ännu fulare fiskar i soppan. Det skall man göra. Men man är själv inte oskyldig. I stort sett all produktion av kläder bygger på kolonialistiska principer. Man exploaterar fattiga och maktlösa människor i andra delar av världen för att producera billiga kläder. Vissa är ännu värre än andra. Men systemet är ruttet.

Det går inte att försvara den ekonomiska världsordning vi har just nu. Den håller på att falla samman på grund av tyngden i sitt eget misslyckande. Världsordningen med globalisering, frihandel, marknadsliberalism skapar välstånd. Men den misslyckas helt med att fördela välståndet på ett jämlikt och rättvist sätt. Den misslyckas helt med att värna om klimat och miljö.

Det vi ser just nu är ett gigantiskt hyckleri där målet i första hand är att att värna om egna rikedomar, privilegier och eget inflytande.

Vi skall inte vara rädda för den förändring som är nödvändig. Det behövs som Måns Zelmerlöv sjunger en revolution.

Han Kang är en av de intressanta författare jag läst. En författare som intresserar sig för det som finns djupare under ytan. Där upplevelsen av händelsen är det viktigaste. Själva händelsen är viktig, men inte det viktigaste. Har nu läst två böcker och båda har lämnat spår. Inte illa.

Läser man om en händelse. En skildring är de tre saker som är betydelsefulla. Dels själva händelsen. sedan har du berättaren eller den som beskriver händelsen och sen den som läser. Slutligen lämnar alltihop en bild och en känsla i huvudet på den som läser. Det är där syntesen finns. En bra berättare eller författare är någon som tillför något som skapar intresse eller en ny vinkel. En som ser det som finns bortom det enkla yttre skenet.

För mej är Han Kang definitivt en sådan författare. Men den syntes, bild eller känsla som är slutprodukten är i hög grad beroende av den som läser och tar till sig berättelsen och beskrivningen.

Det måste vara svårt att vara kritiker. Man jobbar ju med egot som definitionsmässigt måste vara begränsat. Det som är riktigt dåligt är kanske inte så sårt att skilja ut. Men efter det måste det vara i hög grad personligt vad man ser som bra eller dåligt.

Han Kang är så speciell i sitt sätt att berätta. Så där kan det nog skilja mycket i bedömningen. Men för mej är hon en stor författare.

Jag känner att det inte är så fruktbart att bara skriva om politik och ekonomi. Om rättvisa och orättvisa. Det är viktiga saker men livet kanske ändå är viktigare i det lilla perspektivet. Det lilla livet.

Just det här skrivet av Lisa Stevik visar på en viktig sanning. Värdet av att flytta uppmärksamheten bort från sig själv. När man börjar bry sig mer om någon annan varelse än om sig själv. Det är ett lyft.ofta väldigt jobbigt men belönande.

Självupptagenheten gör oss olyckliga. Att bry sig mer om någon annan än oss själva gör oss osårbara. Hur kan man såra någon som inte bryr sig om sig själv. Omvänt blir vi utsatta och sårbara när vi bara ser oss själva.

Husdjur men framför allt barn hjälper oss att lämna oss själva och bli friare. Smärtan är våra befriare.

En ny världsordning behövs verkligen. Det gäller inte bara militärt och politiskt. Det stora behpvet är en ny världsordning vad gäller ekonomi och politisk styrning.

Nu är det väl inte Trumps version vi längtar efter. Men det kan ändå vara den impuls som ger den förändring som vi behöver. Framför allt behöver vi en förbättrad jämlikhet och rättvishet.

Flyget är värstingen när det gäller klimatet. Så att beskatta flyget för att medverka till att rädda klimatet är en bra ide. Skänker man sedan pengarna från skatten till de länder som drabbas hårdast av klimatförändringen så blir det en ännu bättre ide.

Det är de rika som flyger allra mest och de fattigaste flyger inte alls. Så flygskatt är en bra ide ur rättvisesynpunkt. Nu bidrar inte Sverige alls till att öka på rättvisan i världen. Man avskaffar flygskatten.

Vi har hamnat i bakvatten just nu vad gäller klimatarbetet. Alla värjer sig mot impopulära åtgärder. Marknaden och företagen välkomnade klimatarbetet så länge det innebar affärsmöjligheter och möjligheter att tjäna pengar. Elektrifieringen av transporter och annan verksamhet är ett sådant område. Att byta ut bensin och dieselbilarna mot elektriska innebar stora möjligheter för industrin om man satsade klokt. Hur stor nytta det innebär är väl lite oklart. Elbilar är inte billiga eller klimatsmarta att producera även om de kan vara klimatsmarta att köra. Beroende på hur klimatsmart elen är.

Det enda riktigt bra sättet att bidra till klimatnytta är att konsumera och förbruka mindre. Det är inget populärt alternativ sett ur marknadens och etablissemangets synpunkt. Det skulle motverka ekonomisk tillväxt.

Just den ekonomiska världsordningen är ett hinder för ett tydligt arbete för klimat och miljö. Ekonomisk tillväxt står i ett direkt motsatsförhållande till hänsyn om klimat och miljö. Vi är i stort behov av en förnyad ekonomisk världsordning.

Vi måste få tydliga och starka rörelser för att förnya vår syn på ekonomi och makt. Frankrikes beskattning av flyget är ett positivt tecken som visar att de positiva krafterna finns under ytan. Även om det är hyckleriet och förnekelsen som dominerar ytan.

Det finns väl inget annat område där centrum står mot periferin så tydligt som vindkraft. Ingen vill ha vindkraftverk utanför sitt vardagsrumsfönster. Ingen. Dessutom påverkas priserna på fastigheter och bostäder tydligt av om det finns en vindkraftspark i närheten. Man kan också se det som ett utslag av kolonialism att bygga vindkraft. Ett område står för uppoffringarna och vinsten för verksamheten hamnar någon annanstans.

Vindkraft är under nuvarande förhållanden helt dött. All utbyggnad bygger på lurendrejeri eller maktmissbruk. Stor och stark kör över liten och svag.

Det finns egentligen bara två sätt att lösa upp den nuvarande låsningen. Det första är att man bygger vindkraft överallt. Alla delar uppoffringen. Det gäller då också självklart även Stockholm och Stockholms skärgård.

Det andra sättet är att man betalar för etableringen på de orter som är beredd att ta emot vindkraft. Då handlar det om helt andra pengar än vi talar om för tillfället. Kanske en hundrafalt större ersättning än vad man nu diskuterar. Förmodligen skulle det göra vindkraften för dyr. Men då får människor vänja sig vid att energi kostar.

Nu har vi ju inte ett underskott i Sverige av el. Underskottet kommer sig av att man fått för sig att exportera till kontinenten, vilket bidragit till högre priser och förstörd natur i Sverige.

Vi måste bli av med det gigantiska hyckleriet som genomsyrar klimatdebatten. Vi måste sluta subventionera flyget som är den absoluta värstingen vad gäller klimatet. Den politiska eliten är villig att offra landsbygd och natur, men inte den urbana livsstilen. Man driver därigenom på konflikten stad-land. Den redan stora klyftan vidgas ytterligare.

Självlart skall Öckerö ha rätten att säja nej till vindkraft man inte vill ha. Självklart skall alla mindre landsbygdskommuner ha rätt att säja nej till vindkraft som man inte vill ha. Självklart skall vi människor i allmänhet slippa politikernas falska och lurande prat om att vindkraft är bra för alla. Det är den inte.