Tankesmedjan Frivärld. Det är en systerorganisation till Timbro. Det handlar alltså om att skapa opinion för globalisering, frihandel och marknadsliberalism.

Rubriken antyder att man skulle behöva göra förändringar och att allt inte är bra som det är. Texten visar på ett helt annat budskap. Allt har varit bra som det var och nu är det lite problem med Trump som ställer till det. Ryssland utmålas också som ett problem.

Däremot nämns inte Israel och det pågående folkmordet.

Allt är ett skådespel. Allt handlar om att bygga verklighetsbeskrivningar och upprätthålla dem. Vad finns med och vad finns inte med. Svenskat näringsliv har tydligen, enligt hemsidan, satsat 300 miljoner i den stiftelse som skall driva Frivärld och Timbro.

Man är aktiv i jobbet att driva fram sin syn på samhället och verkligheten. De ledande Svenska medierna finns nog på samma planhalva som de här organisationerna. Det här är en viktig del i det som kallas etablissemanget.

Det här är ingen frivärld. När så många och så resursstarka organisationer finns på den ena sidan och så lite på den andra sidan. Ja då tippar samhället över. Det blir svårt för att inte säja omöjligtatt få till en förändring på stillsamt demokratiskt sätt.

Då kan vi få en revolution för att få önskvärda förändringar. Demokratin kan kvävas till döds av brist på motsträviga röster. Fria röster som säjer emot. Som svär i kyrkan.

Tyvärr befinner vi oss i det läget i Sverige. Brist på motröster och verklig opposition.

FN står för rättsskipningen i världen. Och det fungerar inte så bra med de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som har vetorätt. En reformering behövs för att göra FN till en bättre fungerande organisation.

Jag tror inte på att skapa ett nytt FN. Det blir alltför omständigt och det blir svårt att finansiera det på ett sätt som gör organisationen effektiv.

Det vore nog bättre att göra om FN sä att säkerhetsrädet fick en mindre betydelse och Generalförsamlingen fick ökad betydelse. Man kanske kunde inrätta ett Arbetsutskott för Generalförsamlingen som skulle kunna överta säkerhetsrådets arbetsuppgifter på sikt.

Jag tror däremot inte på tanken att FN skulle kunna bli en global regering med stor makt. Makt korrumperar. Alltid. Det skulle med säkerhet även drabba FN, om makten blev alltför stor och alltför centraliserad.

Den globala ekonomiska världsordningen är inte bra och den behöver verkligen reformeras. Globalisering kombinerat med marknadsliberalism skapar en värld som fungerar som kolonialism. Resurser och naturresurser hämtas från fattiga delar av planeten samtidigt som vinsterna från verksamheten samlas i rika hotspots. De som får stå för uppoffringar och förstörd natur är inte alls samma människor som får del av vinsten från verksamheten.

Systemet skapar ojämlikhet på global nivå och är synnerligen orättvist.

Det gör också hela världen rigid och svår att förändra. En viktig förutsättning för att människor skall acceptera förändringar är att uppoffringar och förändringar bärs rättvist mellan olika grupper av människor. Annars kommer man att protestera när man tvingas till uppoffringar som andra klarar sig undan. Man låser systemet.

Det här är tydligt när det gäller att bygga vindkraftparker eller anlägga gruvor. Människor lokalt får ta uppoffringarna medan vinsterna från verksamheten hamnar på helt andra platser hos helt andra människor. Då kör man fast.

Rättvisa är något det råder underskott på just nu. Där har FN en viktig roll att fylla.

Avstånd. Det jag känner när jag läser det här är just hur stort avståndet är. Stockholm till södra Hälsinglands landsbygd. Medelålders föräldrar till pensionär.

Jag vill för mitt liv inte dit. Men det är inte bara i våra liv som avståndet blir stort. Det gäller hela samhället. Avstånd blir allt för stora och klyftor för djupa.

Det håller verkligen inte när allt för mycket makt finns i centrum och allt för lite i periferin. Och det mesta handlar om verklighetsbeskrivningen. Hur vi ser på den verklighet som omger oss. Hur den verkligheten beskrivs i de otaliga berättelser som omger oss. Varav Samanda Ekmans är en.

Och vilken av verklighetsbeskrivningarna som kommer att dominera våra liv. Det kallas för tolkningsföreträde.

Det finns ett uttryck som handlar om just det här.

”Segraren skriver historien”

Det är ett särfall av den mer omfattande regeln. ”Den grupp med mest makt kommer att stå för den verklighetsbeskrivning som kommer att dominera”.

Det är Stockholm som dominerar Sverige. Och det är människor som Amanda E. som medverkar till att skapa den verklighetsbeskrivning som dominerar.

Det är inget fel i sig på beskrivningen. Den gäller för henne och i hennes värld. Men den beskriver inte verkligheten för alla överallt. När man gör bedömningen att den här centralt byggda verklighetsbeskrivningen gäller för alla överallt så är det centralism. Det är en naiv, arrogant tolkning som medverkat till att bygga klyftor och skapat konflikter.

I ett bra samhälle så måste det finnas en decentralistisk förståelse. Det lantliga perspektivet är lika viktigt som storstadsvinkeln. Man måste kunna se det och behandla båda utan nedlåtenhet och fördomar.

Har tillbringat ledigheten i sommaren med barn och barnbarn. Vi har ju själv haft och uppfostrat barn. Det var även för oss en jobbig men givande tid. Men det är värre nu. Nutidens föräldrar har det jobbigt med att integrera barnen i sitt vardagsliv. Det blir uppdelat i ett arbetsliv med stunder av egentid och perioderna där man fungerar som familj. Man söker hela tiden tillfälle att lämna bort barnen för att få egen tid.

Skaffar man barn för att det egna skrivandet skall bli bättre? Jag förstår att det föds färre barn nuförtiden.

Det är ur många aspekter inte ett bra samhälle som skapats de senaste årtiondena. Det är dags att öka förståelsen och förbättra grundförutsättningana.

Det finns hela tiden en ursäktande ton mot Israel. Ett land som begår ett fruktansvärt, brutalt folkmord behandlas som att man egentligen har rätt att ta kål på det Palestinska folket, även om man just nu går för långt.

Vi beskådar just nu ett medvetet mord på ett folk. Vi måste skrika ut vår avsky för det som händer. Det får inte finnas någon tveksamhet eller tvehågsenhet. Vi står inför ett moraliskt och etiskt förfall jag trodde var omöjligt. Jag trodde inte Sveriges befolkning och elit kunde sjunka så djupt. I praktiken fungerar man som möjliggörare till folkmord genom sin tvehågsenhet.

Vi har till och med ett parti, KD, som har kontakter med extrema Sionister. Det är likvärdigt med att under andra världskriget odla kontakter med Nazister.

Håkan B brukar vara en klarsynt opinionsbildare. Men även hos honom finns den här förklarande ursäktande attityden. Hur skall man någonsin kunna hävda folkrätten om man tvekar i det här fallet. Det är så uppenbart vad som händer.

Det finns en obehaglig rasism i botten av den här konflikten. Israel anklagar hela tiden kritiker mot folkmordet för antisemitism. Det kan vara en av förklaringarna till att politiker och media har så svårt att tala klarspråk. Men det slås hela tiden fast att det finns en rasistisk sida på det här. Att vissa raser är mer värda än andra. Det kan och kommer förmodligen att få hemska konsekvenser i en framtid, som kanske inte är så avlägsen.

Hävdar man en rättvis rättsordning skall människor vara lika mycket värda oberoende av hudfärg och ras. .Israels beteende är hela tiden ett angrepp på internationell lag och en rättvis, rättssäker värld. Israel har hela tiden hävdat maktens rätt. Och man har mycket makt i förhållande till sina offer. Militärt sett är det här inte ett krig. Där har Israel all makt och man har i grunden kuvat Palestinierna militärt.

Politikst har Israel stor makt genom sin nära koppling till USA. Ekonomiskt är Israel starka och överlägsna. Det enda område där Palestinierna maktmässigt kan mäta sig med Israel är i media och opinion. Men även här har Israel varit mycket aktiv för att påverka den globala opinionen.

Att man lyckats bevisas väl mest av den halvtysta, flathet som medierna i Sverige står för. Där även en respektabel skribent som Håkan Boström behandlar folkmordet på Palestinier med en förklarande, ursäktande ton.

Trumps intåg är en revolution. En revolt mot den gamla världsordningen. Den gamla världsordningen faller på grund av sitt eget misslyckande. Man misslyckades med att skapa en rättvis och jämlik värld. En värld som människor ville leva i.

När tillräckligt många människor slutar försvara den världsordning som råder. När man ser alla alternativ som bättre än det rådande. Ja då kommer revolutionen.

Jag tänker inte ödsla tid med att försvara Trump på något sätt. Det går inte.

Men alla måste förstå att den gamla världsordningen föll på grund av sitt eget misslyckande. Man skapade rikedom och välstånd, men man misslyckades med att fördela det på ett rättvist sätt.

Det finns inget gående tillbaks till det gamla. Fattar vi inte att det gamla är borta och skall bort är hela den här revolutionen meningslös.

Det vi står inför just nu är en chans till förbättring. En chans att skapa Världsordning 2.0.

Framför allt måste rättviseaspekten få ett mycket större inflytande. Vi behöver inte mer av rikedom och resurser än vad vi har nu. Men fördelningen måste bli mycket mer jämlik. Vår värld har successivt blivit alltmer lik kolonialistisk. Globalisering plus marknadsliberalism skapar en ordning som fungerar som kolonialism.. Det här mönstret måste brytas.

Framför allt måste förståelsen bli mycket större. Det finns ett direkt samband mellan makt och rikedom. Det sambandet kan härledas till prisbildningsprocessen.

När två parter gör upp om priset på en vara eller tjänst kommer den part som har störst relativ makt att ta den största andelen av den vinst som transaktionen innebär. Vinst i det här sammanhanget är

Kunskap och intelligens

Ekonomisk storlek och styrka

Marknadsföring och starka varumärken

Politiskt och medialt inflytande

Det här är de viktigaste faktorerna som skapar makt i det ögonblick då man gör upp om priset på en vara eller tjänst. Det här påverkar hela samhället i grunden. Och det här sambandet kan utvidgas att gälla företag, personer, grupper, områden i länder och hela länder.

Utifrån den här ökade förståelsen måste vi sen bygga en värld som tar ansvar för de svagaste och mest utsatta människorna och områdena.

Vi kan omöjligt göra som Klas Eklund gör i den här debattartikeln agera för att återfå den gamla ordningen.

Ett bittert faktum. Avfolkning av Norrland. Visst kan vi arbeta emot och visst kan vi önsketänka. Men i huvudsak kommer det att hända.

Vi får dock inte vara passiva och handlingsförlamade. Det finns företeelser i vårt nuvarande samhälle som driver på det här i fel riktning. Vi lever i kolonialismens tid. Den skapar fattig periferi och rika hotspots. Framför allt storstäder och metropoler. Det vi ser i prognoserna är ju att orter runt det rika Stockholm växer, medan det fattiga Norrland utarmas. Det här är ingen rättvis utveckling.

Skall vi utnyttja naturresurser skall vinsterna stanna där utnyttjandet sker. Kolonialismen innebär att man tar naturresurser från ett område och att vinsterna från verksamheten hamnar i ett helt annat område hos helt andra människor.

Kolonialism måste motverkas. Det är för övrigt inte bara Norrland som utarmas av kolonialism. Landsbygd och glesbygd i hela världen drabbas av samma sak. Dessutom har hela Afrikas historia skapats av kolonialism. Än idag sker det som sker i huvudsak som en följd av kolonialism.

Klimatet kommer också att påverka migrationströmmar. Folk har flyttat från Norrland för att det varit kallt med mörka vintrar. Det kan ju vända så att vi i framtiden får människor som vill flytta till Norrland på grund av att det är ett svalt område i en överhettad värld.

Men Sverige som land måste organiseras efter det nya. Vi har fått ett överskott på rikedom och högutbildade människor i södra Sverige. Främst i Stockholmsområdet. Skatteintäkterna blir naturligtsvis högre där. Samtidigt blir kostnaderna större i ett glesbebygt åldrande Norrland. Här måst staten gå in och utjämna förutsättningarna. Sjukvården bör förstatligas för att utjämna det här. Äkdreomsorg och samhällsservice måste få hjälp.

Den här utvecklingen måste man anpassa sig till. En del saker måste man motarbeta för att få en mer rättvis fördelning av rikedomar och resurser.

Arbetet måste påbörjas snarast.

När jag en gång gick i skolan fick vi lära oss dygden med sparsamhet och försiktighet. Sen har mänskligheten hela tiden vräkt sig fram. Allt handlar om att kuva och utnyttja naturen.Vi måste lära oss att leva i samklang med naturen. Vi behöver den för att överleva.

Det kommer hela tiden fram teoretiker som säjer att vi kan producera vår mat i laboratorier och fabriker. Men det fungerar inte i praktiken. Vi kan säkert producera aminosyror, energi i form av kolhydrater och annat. Men blir det ätbar mat av det? Och är det ett kostnadseffektivt och miljömässigt sätt att producera det vi behöver. Tror inte det. Det har i årtionden forskats inom det här området. Men det har inte kommit fram egentligen något som kan ersätta den mat som naturen producerar.

Det är någonting som är definitivt fel med våra samhällen och våra liv. Vi kan inte och skall inte återgå till det gamla. Men det är inte heller rätt att låta teknikutvecklingen dominera oss. Vi måste lära oss att använda teknik på ett sådant sätt att den inte blir destruktiv och förstörande.

Det finns tillräckligt med rikedomar och resurser i världen. Men vi har dålig förmåga att fördela på ett rättvist och logiskt sätt. Det utrymme som finns måste vi utnyttja på ett jämlikt och rättvist sätt. Det finns till exempel ett utrymme för utsläpp av klimatstörande gaser till atmosfären. Inte så stort men det finns eftersom det finns processer som lagrar in co2 i organiskt material. Det utrymmet måste användas på bästa sätt.

Att producera vår mat innebär att det skapas klimatstörande gaser. Men matproduktion måste vara ett prioriterat område. Däremot skall vi inte använda det begränsade utrymmet till lyx för den rikaste delen av planetens befolkning. Överkonsumtion, onödiga transporter och flyg måste begränsas till ett minimum.

Allting som behöver göras och förändras måste ha ett rättviseperspektiv. Det krävs att mänskligheten växer upp. Vi måste bli mognare. Egoism och girighet måste bort och ersättas av ett globalt ansvarstagande.

Här går Timbro in och vill privatisera vår vattenförsörjning. Jag ryser. Jag bor ju på landsbygden i Södra Norrland. Det är mycket i våra liv som inte fungerar så bra. Men dit hör inte vattenförsörjningen. Den kommunala vattennätet och det kommunala avloppsnätet har alltid fungerat. Det har fungerat bra och kostnaden har alltid varit rimlig.

Privatiseringsfundamentalismen som drabbat Sverige har varit förödande. Kostnaderna har generellt ökat. Kvaliteten har blivit ojämn och ojämlikheten har ökat Valmöjligheterna i attraktiva områden som storstäder har nog blivit större. Men som regel minskat glesbygden.

Privatiseringar har ökat ojämlikhet och orättvisa i Sverige. De gynnade har gynnats medan samhällets missgynnade har missgynnats.

Ta privatiseringen av Bilbesiktningen som ett exempel. Vi har fått valmöjligheter. Tidigare fanns en plats här i området där vi kunde besiktiga bilen. Nu finns det tre. Men vilken betydelse har det när de gör ungefär samma jobb. Det som däremot är viktigt är att priset för tjänsten ökade med minst 50 % i samband med privatiseringen.

Kommer man till små fattiga kommuner eller regioner så innebär det en försämring om man skall splittra begränsade, små resurser på olika aktörer. Man behöver fokusera och prioritera. Privata aktörer har som huvudintresse att skapa vinst för ägarna. Det kan man göra genom att öka intäkterna eller kapa kostnaderna. Båda de sakerna innebär förlust för samhället och samhällsmedborgarna.

Jag anser att vi bör överväga om vi skall backa från de allra dummaste privatiseringarna. De som betyder mest för samhället.

Vi har sjukvården som blivit absurt ojämlik. Vi har gynnade rika områden och missgynnade områden. Mest landsbygd och glesbygd.

Skolan fungerar inte alls. Numer konkurrerar man mer eller mindre öppet om elever genom att ge dem omotiverat höga betyg. Systemet är orättvist.

Vi har järnvägen där en begränsad mängd pengar splittras på många aktörer som skyller på varandra när det inte fungerar.

Vi har elförsörjningen där ledningsnätet är privat. Samtidigt som det är en monopolmarknad. Man behöver inte vara ekonom för att inse att det aldrig kan fungera.

Nu vill Timbro privatisera vattendistributionen också. Det skulle bli en liknande situation som för elförsörjningen. Privata aktörer släpps in på en monopolmarknad. Jag hoppas att inte svenska politiker eller det Svenska folket går på det.

Man får känslan av att någon svär i kyrkan när man läser det här. Det ligger så helt utanför den allmänna trenden eller huvudspåret i de tankar och ideer som bygger vårt samhälle.

Det innebär självklart att det är intressant. Vi står inför massiva problem i degens samhälle. Vi har först de stora problemen med klimat och miljö. De förslag som finns på bordet idag är urbana. Man satsar på storskaliga. Industriprojekt och en nedstängning av landsbygden, där man skall plantera skog och etablera våtmarker på jordbruksmark.

Lösningarna är i grunden absurda och saknar kontakt med verkligheten. Åtminstone för stora grupper människor.

Nästa stora problemområde är den växande ojämlikheten och svårigheten att hitta meningsfulla jobb för stora delar av befolkningen. Det kommer att bli ännu värre när AI får stort genomslag. Vi får en tudelning av befolkningen i utvecklingens vinnare och utvecklingens förlorare. Där risken för att förlorarna revolterar mot vinnarna är stor.

Att producera mat är en viktig och meningsfull sysselsättning. Bondeyrket har förlorat i status de senaste årtiondena. Det är ett hårt krävande yrke som ger låg arbetsersättning. I en globaliserad värld trycks priset ner på råvaror och primärproduktionens produkter. Det är i grunden syftet med globalisering och frihandel. Att pressa ner priset på varor. Och ju enklare och ju mer utbytbara varorna är ju sämre betalda kommer de att bli.

För att den här visionen skall kunna bli verklighet måste vi ifrågasätta globalisering och marknadsliberalism. Enligt min mening måste vi ändå göra det eftersom ojämlikheten annars blir för stor för samhället. Klyftorna håller just nu på att bli alltför djupa i många länder för att demokratin skall överleva.

Då är det mycket bättre att överge globalisering och marknadsliberalism än demokratin.

Håkan B analyser är alltid läsvärda. Han lägger sig alltid nära sanningen. I ett läge där de flesta opinionsbildare har en dold agenda att skapa och upprätthålla maktens verklighetsbeskrivning.

Jag förstår nog att även Håkan B måste ta hänsyn till tidningens ägares åsikter. Men sanningen finns ändå nära.

Ryssland är en skurkstat. Det är synd om det Ryska folket som kidnappats av skurkar och oligarker. Kriget mot Ukraina är hemskt och nästan absurt i sin orimlighet. Det finns inga vinnare över huvudtaget. Det har nog blivit ett tvång för Putin att fortsätta kriget eftersom han inte kan avsluta det och fortsätta vara Rysslands ledare. Att släppa in ljus i det mörker han skapat skulle avslöja för mycket av korruption, skurkaktighet och förfall.

Världen har på något sätt hamnat i ett moment 22. Det finns inga vinnare i en fortsättning av kriget. Och det är omöjligt för den pådrivande mannen, Putin, att avsluta kriget.

Kriget har medverkat till att korrumpera hela Europa. Istället för att satsa på människor, miljö och klimat satsar man nu på militär och vapen. Istället för att satsa på FN och stärkande av mänskliga rättigheter satsar man på Nato. Nato som är en organisation där Trump och Erdogan har stort inflytande.

Det man hoppas inför framtiden är att Putin, Trump och Netanyahu kan hjälpa oss att se skillnaden på det goda och det onda. Att vi kan kasta av oss en del av de illusioner som styr och formar världen. Fler människor måste se igenom lögnerna och fler måste kämpa emot. Inte bara driva med.