Det här är en partiledare som kan fungera i Centerpartiet. Det är dock viktigt att hon inte trasslar in sig i detaljfrågor och tappar fokus. För partiet är landsbygdens parti. Som sådant är man oerhört viktig för landsbygd, mindre städer och i slutändan för hela Sverige. Ett parti som har till uppgift att balansera upp Sverige. Med uppgift att bli en motvikt mot den stora koncentration som nu ligger vid storstad/Stockholm.

Hennes presentation och utfrågning i TV kom också synpunkten att hela Sverige skall ha chansen att utvecklas. Det temat måste bli partiets nya mantra. Man kan släppa många av de wokefrågor som dominerat de senaste åren.

Sen frågan om samarbete eller inte med SD. Det har blivit en dominerande fråga i media. Hos väljarna ute i landet är det inte en dominerande fråga. Där är frågon om landsbygd-storstad mycket viktigare.

Personligen tycker jag att Centern hör mer samman med vänsterblocket. Vänstern betonar rättvise och jämlikhetsfrågor. Sverige har blivit mer ojämlikt och landsbygden är en fattigare del av landet jämfört med de mer välbärgade och rika storstäderna.

Sverige och hela världen måste satsa på jämlikhet och rättvisa i ett läge där utvecklingen gått åt fel håll ett tag nu.

Jag önskar den nye partiledaren lycka till i ett svårt jobb.

Återigen är vi i vårt tema. Skillnaden mellan verkligheten och verklighetsbeskrivningen.

Här finns verkliga offer. Uigurerna som Kina försöker utplåna. Som folk med egen kultur, historia och eget språk. I slutändan kan det hända att man är beredd att utplåna folket genom folkmord.

Xinjiang är Hankinesernas beteckning på Östturkestan och betyder ”den nya erövringen”. Imperialism och imperiedrömmande är verkligen en mänsklig farsot. Hela vår värld som vi ser den idag formas av imperiedrömmande och kolonialism. Kolonialism kan ses som imperiedrömmande inom den ekonomiska sektorn.

Kineserna är dagens värstingar när det gäller imperialism. Men historien är full av liknande inslag. Vi hade vår andel av det här i behandlingen av Samerna. Hur vi har misshandlat den Samiska kulturen och försökt att utplåna den. USA hade sin misshandel av Indianerna. Indien har behandlat Kashmir illa. Kurderna har som minoritet förföljts. Nu är det Palestinierna som förföljs och dödas av Israel.

Det är en defekt i mänskligheten som skapar imperialismen eller kolonialismen. En vilja att utöka sin inflytelsesfär på andras bekostnad. En egoism som felaktigt säjer att man har rätt att använda överlägsen makt för att kuva andra.

Det viktigaste sättet just nu för att kuva och behärska ett folk är att skapa en verklighetsbeskrivning där folkets kultur, språk och historia utplånas. Att styra och manipulera verklighetsbeskrivningen är viktigaste sättet att styra och behärska. Friheten att sprida alternativa berättelser inskränks

Här har Kina kopplat ett järngrepp om det Uiguriska folket. Språket, berättelserna och historien tystas och dödas konsekvent. Man har byggt läger för att kuva och hjärntvätta. Man utnyttjar AI för att få en fullständig kontroll på folket. På individnivå.

Allt det här är skrämmande och vi kan inte behandla Kina som ett vanligt land. Det är en förtryckande diktatur och ett imperialistiskt land.

Problemet i vår tid är att vi har så många skurkar att Kina på något sätt hamnar under medvetandetröskeln. Vi har Israel som står för folkmord på Palestinier. Vi har Putin som leder ett imperialistiskt krig mot Ukraina. Nu har vi även Trump som drar iväg USA i en riktning vi inte riktigt kan förutsäga.

Allt det här ökar kraven från den goda sidan att stå emot. Vilket inte är lätt när budskapet om vad som är rätt eller fel är så tvetydigt. Eller uttryckt på ett annat sätt. Kampen om verklighetsbeskrivningen är i dagens värld mycket hård.

Ja det är definitivt dags att vara tydlig med vad man tycker. Överklass och överklassmentaliteten är hemsk. Girighet är en hemsk egenskap.

Vi har nu bevisat för oss själva att vi tillsammans har makt att förändra. Vi har vägrat köpa Teslabilar och det har påverkat bolaget på ett sådant sätt att det kanske går under. Vi måste bara hålla i det beteendet. Som kollektiv har vi människor stor makt.

Vi har länge tassat med de rika och gjort deras beteende möjligt. Så har en hemsk värld uppenbarat sig. Ojämlikhet och klassklyftor. Men nu kanske vi har sett vad vi kan göra. Inte låta oss hunsas och manipuleras av eliten och de rika.

Det är ett konstant starkt tryck på oss att tycka och tänka på ett visst sätt. Medier och politiker har skapat en verklighetsbeskrivning som driver samhället och oss medborgare framåt som en skock kor.

Men så händer något som får oss att inse vår kollektiva makt. Nu vänds den makten mot Trump och Musk ivrigt påhejade av etablissemanget som starkt ogillar utvecklingen. Men har vi väl insett vår makt kan den sen vändas i olika riktninger.

Frågan om centrum mot periferin är viktig. En maktfråga som de flesta politiska frågor. Skattesystemet är omodernt och passe. En region eller kommun är ofta alltför liten för att vara grunden för beskattning. När nuvarande skattesystem skapades fanns det som regel arbetstillfällen och service väl spritt i landet. Det fanns alltid industrier i bruksorterna. Lantbruket sysselsatte mycket människor. Sjukvård och samhällsservice fanns i minsta stad. Skattebasen var väl fördelad över landet.

Sen kam perioden med centralisering. Storstäder och större studentstäder har sugit upp akademiker och högavlönade. Skattebasen har koncentrerats och centraliserats. Vissa områden är mycket rikare än andra. Den regionala ojämlikheten är större än på många, många år. Då blir den nuvarande skattepolitiken är orättvis och otidsenlig.

När det gäller sjukvården så bör den finansieras genom statlig skatt. Det är enda sättet att få likvärdig vård i hela landet. Skolan borde också åter bli statligt finansierad för att ge likvärdiga förutsättningar.

Samtidigt bör den kommunala självständigheten bli större. I de områden som drivs och finansieras av kommunen bör självständigheten bli större. Landstingen har som beslutsnivå och beskattningsnivå spelat ut sin roll när sjukvården blivit statligt finansierad.

Skattesystemet måste anpassas till vår nya verklighet där landet blivit ojämlikt regionalt. Centralismen har skapat ojämlikhet, orättvisa och stora klyftor. Det här måste skattepolitik och regionalpolitik motverka.

Det här är nog speciellt viktigt att påpeka när vissa politiker ser möjligheten att ta pengar från regionalpolitik till att rusta försvaret.

Centerpartiet är ett landsbygdsparti. Så länge man inte förstår det lever man farligt. Nu väntar ett val av ny partiledare. Här har man inte råd att återigen misslyckas. Då åker man ut ur riksdagen.

Jag tänker ”hur svårt kan det vara!” Opinionsmässigt har de senaste åren varit svåra. Nedgången började redan under Annie Lööfs tid. Det var egentligen hennes nyliberala, marknadsliberala politik som började knaka. Strategin var också att skambelägga alla sympatier för Sverigedemokraterna. Men även det började ifrågasättas och genomskådas.

Centerpartiet är ett parti för landsbygd och mindre städer. Det finns inget annat parti som på allvar bryr sig om landsbygden. Många landsbygdsbor missnöjesröstar på SD. Inte av övertygelse utan på grund av att det inte finns några alternativ.

Nu verkar Elisabeth Thand Ringqvist ligga bäst till. En Stockholmare och en del av Stureplanscentern. Det valet kan aldrig fungera. Själva nyliberalismen med privatiseringsiver håller på att dö genom tyngden av egna misslyckanden. Folk är trötta på privatiseringar och marknadslösningar på verksamhet som samhället bör sköta om.

Den viktiga frågan för partiet är inte vänster- höger eller rött- blått. Det viktiga valet är landsbygd- storstad. Där måste valet bli ett rungande landsbygd. Och det får inte finns någon tvehågsenhet. Inte något hyckleri.

Nu kan det kanske finnas en oro. inom partiets strategiavdelning att väljer man landsbygden så skrämmer man bort väljare från storstaden. Jag tror att det blir tvärtom. Står partiet verkligen upp för de viktiga landsbygdsfrågorna kommer man att få respekt för det. På senare år har budskapet från Centern varit så utsuddat och otydligt att intrycket är att man inte tror på någonting. Att man är beredd att tycka vad som helst bara det ger röster.

Ett riktigt fungerande Centerparti behövs i Svensk politik som motvikt till alla storstadspolitiker.

Äntligen vettiga kommentarer till det som händer just nu. För frihandel, globalisering och marknadsliberalism är ett orättvist sätt att producera varor och tjänster. Det är det systemets långsamma kollaps som lyft fram Trump. Människor far illa och därför slutar man att känna förtroende. Människor röstar för förändring.

Diskussionen borde handla om vad som skall ersätta systemet. Trumps tullar kommer att riva ner. Då borde vi fundera över vad som borde komma istället.

Vi.måste komma över tanken att allt blir bra bara vi blir av med Trump. Vi måste också komma bort från tanken att allt blir bra bara man ansluter till det gamla. Vi måste få en förnyelse för att komma vidare.

Det måste bli en förändring. Intellektuella och tänkare i världen måste arbeta med att finna en väg ut ur dagens dilemma.

En spaning om vilka människor som syns och hörs. Och vilka som inte syns och hörs.

Här lyfter författaren fram socialsekreterarna som är en grupp som tför stora saker i det tysta. Man försöker hjälpa och göra rätt i situationer där utsatta människor finns. Där det finns mycket frustration och människor ibland känner sig drabbade. Ibland blir man utsatta för verbala och fysiska påhopp.

Det finns fler grupper som jobbar med utsatta människor i utsatta miljöer. Poliser, sjukvårdspersonal, lärare, ………

Det här samhället fungerar ändå hyfsat bra. Men då är det människor lokalt som driver och jobbar för att allt skall fungera. Det här är sällan högavlönade eller rika människor. Men de gör jobbet.

Så var finns egentligen problemet?

Vilka är det som finns på den andra sidan. De som inte tillför hjälp och arbete. De som bara vill ta och ha. Rikedom och makt bara för det egna egot.

Ojämlikhet och orättvisa tär på sammanhållning och tillit i samhället. Privatiseringsfundamentalismen har skadat det här landet. Privatiseringar har inte bara varit dåligt. Men helheten har varit hemsk. Det har ökat skillnaden mellan gynnad och missgynnad och det har bidragit till att fördjupa klyftor. Mellan rika och gynnade grupper och områden och missgynnade.

Vi måste nu börja arbetet med att återställa det som förstörts.

Här finner man också en skillnad mella de som syns och hörs och de som inte gör det. De marknadsliberala lobbyisterna, politikerna och medierna är röststarka och synliga. De som likt socilsekreterarna gör jobbet gör jobbet i det tysta har ingen stark röst eller är synliga.

Det är också en av det här landets orättvisor.

Lars C glömmer bort en viktig del i sin analys. Den nuvarande ekonomiska världsordningen har misslyckats. Frihandel skapar tillväxt och välstånd. Men frihandeln klarar inte av att fördela välståndet på ett jämlikt och rättvist sätt. Det i sin tur skapar politisk och social instabilitet och triggar igång gigantiska migrationsströmmar som i sin tur förstärker oron i världen.

Så att frihandel, globalisering och marknadsliberalism ifrågasätts beror på egna misslyckanden. Sen vad gäller Trump och tullarna kan jag förstå skepticismen.

Men något måste göras. Världen har på slutet rört sig i en hemsk riktning. Det är utvecklingens förlorare som nu revolterar. Man har sett och själv känt konsekvenserna av misslyckandet. Man har kommit till den punkt där förändring helt enkelt är nödvändig. Då sitter man inte och dividerar om detaöjerna.

Jag har själv länge förordat att man på allvar skall diskutera vad som misslyckats och hur man skall förändra den ekonomiska världsordningen på ett ordnat sätt. Men traditionella ekonomer som Lars Calmfors har hållit fast vid strategin och tanken att ingenting är fel och ingenting behöver förändras.

Konsekvenserna av det kan mycket väl bli att förändringar tvingas fram i ett skede av konfrontation och kollaps.

De nuvarande nationalekonomiska teorierna är inte fullkomlga. Framför allt låtsas man inte om sambandet mellan vinst och makt. Man vill gärna se frihandel som ett rättvist system som inte kan styras för att gynna vissa.

Det är själva prisbildningen som kan påverkas av maktförhållanden. Tänk dig två aktörer som förhandlar om priset på en vara eller tjänst. Vem kommer då att lyckas bäst i förhandlingen och på så sätt få det bästa avtalet. Den parten kommer att ta den största andelen av vinsten på affärshändelsen.

Det är den part som har den relativt sett största makten. Makt i sammanhanget kan vara,

Information och kunskap

Ekonomisk styrka och storlek

Starka varumärken och marknadsföring

Politiskt och medialt inflytande

Litan kan säkert göras längre. Ett av marknadsliberalernas favoritargument, när man försvarar systemet, är att alla har lika chans eller möjlighet. Det är inte sant. De med störst makt kommer alltid att gå vinnande ur spelet.

Frihandel, globalisering och marknadsliberalism skapar en ojämlik och orättvis värld. Även Lars Calmfors måste förstå att det systemet är ohållbart.

Kolonialism är en farsot. Vad är egentligen logiken, definitionen på kolonialism? Vad är de känslomässiga förklaringarna?

Bakom kolonialism finns en tanke att människor egentligen inte är lika mycket värda. Det finns vissa som har egenskaper eller resurser som gör att man ka ta naturresurser eller arbete från andra utan att ersätta det. Då menar jag en ersättning som de själva skulle se som rimlig. Kolonialism bygger på tanken att alla inte är lika mycket värda. Och det kan de resursstarka utnyttja för att ta för sig.

Två tankar. Människors olika värde och rätten för den starka att ta för sig på den svages bekostnad.

Är det här moraliskt, etiskt och mänskligt rätt? För hela vår nuvarande världsordning bygger på att man accepterar de här fundamentala antagandena.

Vi har ju frågan om olika människors värde. Är en vanlig medelsvensson lika mycket värd som Albert Einstein eller Gandhi. Jag tror vi svarar nej på den frågan. Det finns skillnad i människors värde. Vissa tillför mer till mänsklighetens utveckling än andra. Vi måste acceptera det.

Men har en resursstarkare människa rätt att ta för sig på andras bekostnad eftersom man är just resursstarkare. Hur skall relationen vara mellan människor när man i grunden inte är riktigt likvärdiga. Det är ju här man går vilse. Nazisterna ville utrota de mindervärdiga raserna. Romer, Judar med mera. Man ville avla fram en överlägsen mänsklighet där Arierna var förebilden. Det var en förskräcklig vanföreställning. Men även vardaglig rasism bygger på tanken att alla inte är lika mycket värda och de mindervärdiga skall stå tillbaks för de mervärdiga.

Det är i grunden mänsklighetens egoism som är felet. Den måste ersättas med tanken på ansvar. Det globala ansvaret för de som inte har det lika lätt. Den som har större resurser har ett ansvar att hjälpa de som har mindre resurser. Gandhi använde sina resurser till att hjälpa fattiga i Indien. Einstein använde sin intelligens till att utveckla mänsklighetens förståelse av livet och materien. Ansvaret bör så klart även omfatta miljö och natur. Vi måste beröra naturen så varsamt som möjligt.

Kolonialism får sin drivkraft från egoism och girighet. Tar man bort det så kommer den att tyna bort. Handel och samarbete är i sig positiva egenskaper om grunddrivkraften är ansvar för helheten.

Centerpartiet är ett sorgebarn. Så viktigt och så välbehövt och så har man paralyserat sig själv. Det är ett landsbygdsparti i en politisk miljö där storstad/Stockholm dominerar totalt. Centerns partielit finns i Stockholm. Man har kopplat ett grepp om partiet.

Först gick Muharrem Demirok ut och beklagade sig över klyftorna i partiet och att falanger dragit åt olika håll. Självklart blir det så när en partielit befinner sig på en helt annan plats än partiet.

Nu är det Emma Wiesner som går ut och angriper regeringen och Ebba Bushs energipolitik. Jag antar att det är ett sätt att gå på offensiven inför valet av partiledare.

Det finns mycket att fundra över i den nuvarande energipolitiken. Framför allt i systemet med energiområden och prissättningen av el. Man låter marginalpriset bestämma det totala priset. Det är att typiskt marknadsliberalt synsätt som inte borde få totalt genomslag för något så viktigt som energi och el. Systemet borde göras om för att bli mer stabilt och förutsägbart. Det har redan drabbat konsumenter och basindustri hårt.

Jag ifrågasätter också analysen av behovet av el. Elektrifieringen är viktig, men inte så viktig. Vi måste lära oss att spara. Det finns ingen el som inte kostar i förbrukning och förstörelse av naturresurser.

Det är viktigt att Centerpartiets nästa ledare har en tydlig landsbygdsförankring. Man har inte råd att misslyckas igen. Då åker man ut ur riksdagen. Man har en potentiellt viktig roll genom att bli ett parti som verkligen ser och lyssnar på landsbygden och mindre orter. Här finns inga andra partier. Vi har ett koppel av partier och politiker som låtsas bry sig om landsbygden och försummade områden. I en populistisk anda. Trump är frontfiguren i den skaran. Men ett välfungerande Centerparti skulle kunna ta udden ur all populism.

Nej, ni ledande Centerpartister måste sluta med självskadebeteende och välja en ny ledare som är fast rotad på landsbygden.