Centralismen har vunnit ytterligare en seger. Man har kämpat länge i Sollefteå. Den här förlusten kommer samhället aldrig att hämta sig ifrån. Det är en permanent förlust. Den biter sig in i människornas sinnen och den försvinner inte därifrån.

Jag kommer ihåg hur det var när motsvarande nedläggning drabbade Bollnäs. Det är många år sen nu. Men förlusten är fortfarande levande. Det handlade inte bara om sjukvård. Det handlade om självbilden i samhället. Vi var förlorare och vi hade inte klarat av att försvara det som var viktigt för oss. Vi hade drivits ut på ett sluttande plan och vi hade förlorat kontrollen. Vår tillit till samhället var naggat på ett allvarligt sätt.

Det kan nog vara den här typen av nedläggningar som öppnade dörren på glänt till privatiseringar av offentlig verksamhet. Skolor och sjukvård. Den offentliga varianten svek på många mindre orter, Skolor och sjukvård lades ner och försvann.

Att ha makten över sina egna liv är viktigt. Centralism är ur den synvinkeln negativt. Det finns en uttalad teori som säjer att du är beredd att ta och leva med hundra gånger så höga risker om du själv kan styra och bestämma över risktagandet. När andra bestämmer tolerera du bara en hundradel så stor risk.

Det här tror jag är tillämpbart även med nedläggning av sjukvård. När sjukvården flyttas bort och avstånden ökar så tolerera man det i mycket högre grad när du bestämmer själv jämfört med när andra bestämmer.

Det här är ju en av de viktigare aspekterna av demokrati. Är du själv delaktiga i beslut kan du mycket lättare ta beslut som är ofördelaktiga för dej, jämfört med om du inte är delaktig.

Riktig demokrati har viktiga fördelar som andra varianter saknar. Delaktighet är en viktig sak. Den andra viktiga aspekten är maktspridning. Man förhindrar koncentration och centralisering av makt. De beslut som fattas i en riktig demokrati är svåra att fatta men relativt säkra eftersom delaktigheten är stor. Besluten är förankrade.

Jag beklagar Sollefteås öde. Det här är inte lätt och det kommer att påverka samhället under lång tid. Och det handlar verkligen inte bara om sjukvård.

Undfallenheten för Israel är stötande. Det innebär att stora delar av det etablerade Sverige är möjliggörare till folkmord. Vi måste vara tydlig i att vi tar avstånd från Israel och Israels aggressiva angrepp på Palestinierna.

Vi skall vara lika tydliga med att proisraeliska grupper har allt för stort inflytande över det etablerade samhället i många länder. Allra störst är det väl i USA. Men även i Sverige och i resten av Europa har proisraeliska grupper allt för stort inflytande. De har hela tiden drivit en strategi för att tona ner kritiken mot Israel. Israel och de israelvänliga grupperna har också hela tiden påstått att kritik mot Israels folkmord på Palestinier varit antisemitism.

Det är inte sant. Men det har inneburit att stora grupper blivit rädda för att kritisera Israel. De stora tidningarna har oftast varit israelvänliga, vilket medfört att en stämpling som antisemitisk fått stort genomslag. Nu har det tydligen skrämt Vänsterpartiets ledning också. Vilket lett fram till detta.

Det är ändå viktigt att offentliga personer har modet att stå upp mot Israel och det etablerade samhällets israelvänliga politik. Tack Lorena D V.

En annan händelse som understryker etablissemangets undfallenhet var när Israel anföll ett räddningsfartyg på väg mot Palestina. Anfallet skedde på internationellt vatten med hjälp av drönare. Ingen allvarligt menad kritik mot det anfallet heller från det Svenska etablissemanget. Där fanns Greta Thunberg med som en del av räddningsaktionen. Det är också en modig människa som behöver stöd.

Det är en kontinuerlig strategi att öka kontrollen av medborgare. Man skyller på lite olika saker. Bekämpa brottslighet eller barnpornografi. Men jag och många andra är ändå övertygade om att det är en allmän rädsla för vad som finns i människors tankar. Vilka banor följer oppositionen. I hela Europa , förmodligen i hela världen, söker den etablerade makten vägar att kontrollera och styra.

Värst är så klart Kina. Där låter man AI vara med och kontrollera Uigurerna på individnivå. Hur skall det finnas någon frihet när man är kontrollerad på individnivå. Förtrycket och repressionen blir näst intill absurt.

Kommer det här att sluta med att sökandet efter frihet innebär att vi avsäjer oss all kontakt med teknik och internet?

Vi har kommit i ett läge där man kan hacka solcellsanläggningar, bilar eller till och med robotdammsugare. Var finns de säkra trygga zonerna då.

Drönare kan redan nu styras av AI och kopplas på individer. Israel har bevisat att personsökare kan användas som vapen för att mörda människor.

Tekniken har blivit till vapen för att kontrollera och bevaka. Det finns också teknik för att använda AI för att spåra och döda genom drönare.

Vi måste mycket mer aktivt arbeta för att bevaka friheten och rättigheten till åsikter

En våt dröm för etablissemanget. Moderaterna regerar tillsammans med Socialdemokraterna. Alla andra partier stängs ute. Inga som kan rubba cirklarna i det Stockholmska storstadsetablissemangets världsbild. Alla med makt och inflytande i samhället upprätthåller samma verklighetsbeskrivning..

Vill bara påminna om att det är alla diktaturers dröm och verklighetsflykt. Man glömmer medborgarna och stänger in sig i sin bubbla.

Man vill uppnå en diktaturs maktstruktur men försöka upprätthålla illusionen att det fortfarande är demokrati. Vi har tagit en hel del steg nu i en antidemokratisk riktning. Medierna har blivit allt mer samordnade och strömlinjeformade i försöken att hålla den opposition borta som i huvudsak är opposition mot etablissemanget. Det etablerade samhället försöker hela tiden undertrycka den sanning som säjer att det finns en konflikt och en klyfta mellan maktens centrum och periferin. Mellan stad och land. Man erkänner inte att den huvudsakliga klyftan i samhället finns mellan etablissemanget och människor som lever i periferin.

Det här kan beskrivas i termer av klassdrama. Centrum är betydligt rikare och har mycket större inflytande på alla plan. Periferin är fattigare och mer maktlös. Överklass mot underklass.

Inga av samhällets verkliga problem skulle lösas av att M och S regerade ihop. Konflikterna skulle ännu effektivare sopas under mattan. Men det verkliga och befogade missnöjet skulle finnas kvar. Människor som verkligen har fog för att vara missnöjda skulle trängas längre ut på den politiska skalan. Förhoppningsvis skulle man ändå ha kvar tron på demokratin.

Men risken skulle vara påtaglig att man sakta tappar tron på själva demokratin. För det är inte människor ute i landet som inlett den här processen mot avdemokratisering. Den processen har inletts från etablissemanget när man försökt tygla de fria medierna och manövrerat för att minska oppositionens möjligheter.

Gör inte så här. Respektera demokratins grundide.

Sverige har uppenbara problem när det gäller medier och det fria ordet. Det är koncentration och centralisering som skapar problem. Ägarkoncentrationen är stor och det mesta styrs från Stockholm. Vi behöver ha en mycket större mångfald och spridning vad gäller media för att demokratin skall fungera fullt ut. Normen i media är marknadsliberalism och storstad. Alla andra normer och perspektiv är försummade.

Noterar man då att Sverige finns i den absoluta toppen när det gäller pressfrihet förstår man att världen har problem. Att länder som Kina och Ryssland finns i botten är inte svårt att förstå. I diktaturer har ledningen ett starkt kontrollbehov. Man styr verklighetsbeskrivningen hårt och medier blir oftast ett verktyg för propaganda.

En större besvikelse är väl att länder som USA och Indien befinner sig långt ner på listan. De betraktas ändå som solida demokratier. En riktig demokrati kan omöjligt finnas utan pressfrihet.

Den tredje statsmakten eller medier är en del av makten att påverka. Makten att påverka måste vara spridd och relativt fri för att demokrati skall vara möjlig. Det är lika viktigt som fria val. Makten att påverka är inte bara medier utan vi har även internetplattformar som blivit ett viktigt verktyg. Vi har vidare lobbyism. Sedan finns även påverkan genom kontakter och nepotism.

Demokrati är en motsats till maktkoncentration. Inget land är helt fritt från tendenser till maktkoncentration. Men det som hänt på senare år är att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att påverka på nya sätt. Det har gjort det möjligt för spridning av makten att påverka. Skapa frihet. Men vartefter den etablerade makten blivit varse de nya möjligheterna har man strypt friheten och börjat kontrollera utbudet på internet.

Vi går just nu mot utökad kontroll och minskad frihet och mångfald. Det är lätt att bli pessimistisk när det gäller frihet och demokratisk utveckling. Men det är också viktigt för alla krafter som verkligen tror på demokrati och frihet att kämpa emot.

Vi har genomlevt en tid där avindustrialisering, frihandel och internet omvandlat vår värld. Problemet är att omvandlingen skapat klyftor mellan utvecklingens förlorare och utvecklingens vinnare. Vissa områden och grupper har förlorat och andra områden och grupper har vunnit.

Man kan inte bara konstatera att vi förlorat 140 000 jobb men fått 800 000 nya. Det spelar ingen roll om det handlar om helt olika områden och helt olika människor. Samhällsutveckling handlar inte om statistik utan om människor. Det är den här oförståelsen som skapat förutsättningen för Trump m. fl..

Skall vi kunna acceptera de förändringar som varit och de som förmodligen kommer med AI måste samhället utformas så att förändringen gynnar alla. Inte bara vissa områden och grupper av människor.

Här har inte frihandelsvännerna och marknadsliberalerna svaren. De vill frammana ett samhälle som bejakar förändringarna. Men man tar inget ansvar för de stora problem som skapas för vissa områden och grupper av människor. Redan nu har vi en destabiliserad värld. Ojämlikhet och klyftor har fått stora delar av världen att revoltera. Det kommer att bli värre om vi inte kan vända utvecklingen. Det måste finnas framtid och framtidstro för alla.

Problemen är många och stora. Men vi skulle kunna börja med skattesystemet. Den huvudsakliga skatten kommer från beskattning av arbete. Här blir det problem om robotar, datorer, internet och nu AI rationaliserar bort jobb. Det blir svårare att finansiera välfärd och sjukvård. Konkurrensen från aktiviteter som krävs för att hantera den destabiliserade oroliga värld som skapats blir också större. Polis och militär kostar allt mer pengar.

Den nuvarande världen har skapat rika hotspots, i huvudsak storstäder, och stora fattiga områden. Då slutar det att fungera om man finansierar välfärd och sjukvård genom regional beskattning.

Vilken ersättning skall de områden få som tvingas ta hand om naturförstörande verksamheter som gruvor och vindkraftverk. Vårt nuvarande skattesystem fungerar inte alls längre. Det medverkar till att skapa klyftor snarare än att motverka dem.

Demokratin har också tappat i kraft. Makten har koncentrerats och centraliserats. Då pratar jag inte i första hand om den lagstiftande makten utan om den ekonomiska makten och den tredje statsmakten. Media och andra delar av makten att påverka. När demokratin förlorat i funktion har den blivit mindre legitim. Då tappar den delar av sin förmåga att överbrygga motsättningar och klyftor..

Oberoende av AI står vi för stora utmaningar. Klyftorna och ojämlikheten är för stora. Man måste få tillbaks ett samhälle som håller ihop. Det kan aldrig uppnås genom dekret och strategi uppifrån utan det måste komma ifrån en dialog och en inkluderande syntes. Det är en svår uppgift redan nu och hur den skall vara möjlig när AI också ställer till problem vet jag inte.

Ja sans och förnuft behövs. Läget är allvarligt, men inte så allvarligt att vi har råd att kasta all eftertanke överbord. Situationen här påminner litegrand om situationen med gängvåld. Rädslan tar överhand och allt förnuft försvinner.

Vi riskerar att själva förstöra mycket av det viktigaste i samhället genom att vi ger efter för rädslan. Vi behöver inte den här gigantiska upprustningen. Vi måste också inse att alla människor med undantag vill ha fred och frid. Det gäller också majoriteten av människorna i Ryssland.

Vad händer när staten står för förtrycket. Var tar man vägen? Vad händer när statens tentakler når långt in i demokratiska rättsstater som Sverige.

På många sätt står Kina för det värsta förtrycket av alla. Vi har Ryssland och Israel som krigar och dödar oskyldiga. Men man har ändå känslan av att det kan finnas frizoner i länderna där människor kan andas och prata med varandra. Inget försvar för dödandet och krigen, men ändå.

Men I Kina är förtrycket en helt igenom integrerad del av samhället. Det finns ingen del av landet som är frisk och öppet. Uigurer och Tibetaner har utplånats som en fristående kultur och folkgrupp. Vi har nog egentligen ingen aning om hur många som dödats. I ett land där det inte finns några absoluta sanningar utanför partiets egen verklighetsbeskrivning.

Gui Minhai kidnappades av Kinesiska staten i Thailand och han har nu försvunnit som självständig levande individ. Spelar det så stor roll om han förintats genom utplåning och tortyr eller genom avrättning och mord? Här redovisas en lista på flyktingar från Kina som hela tiden jagas och förföljs. Budskapet från partiet måste vara att du inte kommer undan någonstans. Det är ingen ide att fly.

Vi kan inte behandla Kina som ett vanligt land. Kina är farligt på alla tänlbara sätt. Man är uttalat imperialistiskt. Man står för ett totalt förtryck av oliktänkande. Man är beredd att ta till vilka medel som helst för att utplåna kritik och opposition.

Vi får inte vara naiva. Vårt beroende måste försvinna. Till vilken kostnad som helst. Vi måste avbryta relationer som innebär att Kina kan snärja oss.

Kina påminner hela tiden om Orwells 1984 i sitt sätt att behandla människor.

Det är mycket navelskådande för att förklara den våg av missnöje som sveper över världen. Men de flesta verkar ändå överens om att det är en växande ojämlikhet som startat sönderfallet. Människor har tröttnat på det etablerade samhällets inriktning som inneburit att stora delar av befolkningen fått sämre villkor. Vi har fått utvecklingens vinnare och utvecklingens förlorare.

Vi har fått människor som revolterat mot ett samhälle som inte klarat av att leverera framtid och framtidstro. Det måste väl ändå kallas för en revolution. Vi har fått ledare som Trump, Musk och Milei. Inga trevliga människor men det gemensamma med dem är väl att de skriker ”Fuck you” till etablissemanget. Valet har blivit en ände med förskräckelse där alternativet var en förskräckelse utan ände.

Jag vet inte var det här kommer att sluta. Men Trump och hans anhängare kommer inte att skapa en bra värld. Det som verkar vara svårare att acceptera för många människor är att det inte finns någon lycklig återgång till det samhälle som fanns före Trumps revolution. Det samhället hade misslyckats genom att det skapade stora ojämlikheter, klyftor och orättvisor. Det är det samhällets misslyckande som skapat förutsättningar för Trump.

Det var etablissemanget och den välbärgade urbana medelklassen som öppnade dörren på glänt så att mörkret kunde tränga in. Om man vill uttrycka sig symboliskt. Man öppnade dörren på glänt genom sin egoism och nedlåtenhet. Förklädd genom nyliberalism, privatiseringsfundamentalism och marknadsliberalism.

Skall vi räddas ur det här så finns lösningen inte hos det gamla. Varken liberalism eller kommunism kan rädda oss. Demokrati och omsorg om utsatta och behövande ger nog mer av de rätta svaren.

Robert Boije är ett märkligt fenomen i Svensk ekonomisk diskussion. Statligt anställd, i det statliga bolaget SBAB, har han under lång tid fungerat som en av de mest högljudda lobbyisterna för Stockholms bästa. Verkligen inte för Sveriges bästa som man bör kunna kräva av en i grunden statligt anställd tjänsteman.

I alla möjliga och omöjliga frågor har han stridit för att Stockholm skall bli ännu större och ännu rikare. Stockholm är redan nu Sveriges rikaste område. Man har de lägsta kommunalskatterna och de högsta medellönerna. Om man ser till ett lite större område. Det är verkligen inte ett område som behöver ytterligare förmåner.

Hur vanliga är de här tjänstemännen och lobbyisterna som ser som sin uppgift att stödja och privilegiera Stockholm. Man undrar. Vi talar ju om en gruppering av makt som man benämner etablissemanget. De hålls samman mest av ett gemensamt intresse. Av att samla makt inflytande och pengar till sin egen grupp och till de omgivningar där de verkar. Man har ett starkt grepp om politik och media. Deras makt att påverka genom kontakter och genom nepotism är också stark.

Klyftan mellan maktens centrum, etablissemanget, och alla människor som finna och lever utanför bubblan är stor. Den här klyftan, ojämlikheten och orättvisan är det som ger utrymme för populister. Trump är en typisk sådan populist. Han har inga större sympatier för alla utnyttjade och misshandlade. Men han vill ha deras stöd för att tillskansa sig själv makt och privilegier.

Strävan efter jämlikhet och rättvisa på regional nivå måste lyftas som en viktig avgörande sak. Då måste vi se och definiera etablissemanget och förstå vad de vill. Sen måste kritiken mot deras beteende bli synlig på alla nivåer.

Vi måste också ställa höga krav på intellektuella och vänstermänniskor. De måste lära sig genomskåda etablissemangets beteende och slå hål i deras verklighetsbeskrivning. Det är enda sättet att minska på de stora klyftorna i samhället.

Sen kan inte staten avlöna en tjänsteman som Robert Boije som bara slåss för de rikaste och mest privilegierade i samhället.