Vad betyder egentligen orden. Är det bara ett sätt att märka ord eller har det en verklig betydelse.

Det är nog mer och mer ett accepterat faktum att det vi lever i är en beskrivning. Vi lever aldrig i den verkliga verkligheten. Vi lever i berättelsen om verkligheten. Den berättelsen försöker aktörer styra och manipulera.

Vi känner alla till formuleringen att ”det är segraren som skriver historien”. Det som blir historien om kriget. Nu har vi nog förstått att det bara är ett enkelt särfall av den mer allmängiltiga regeln att det är den grupp eller part med mest makt som kommer att skapa den verklighetsbeskrivning som kommer att dominera samhället. Den berättelse som kommer att dominera människors känslor och tankar. Man skapar opinion genom att bygga trovärdiga berättelser.

Men sanningen och verkligheten finns inte alltid där beskrivningen pekar. Det här har ju blivit uppenbart i samband med Trump. Han skapar medvetet illusioner för att gynna sin sak. Han mobbar och förföljer journalister och aktörer som vägrar spela med i hans berättelser. Läste senast att han stämt en tidning på 140 miljarder när de trotsat hans ord.

Israel har medvetet ljugit och demoniserat Palestinierna. Man har infiltrerat och köpt medier. Man är starkt aktiv med att styra och manipulera verklighetsbeskrivningen för att möjliggöra sitt folkmord.

Putin skapar sin verklighetsbeskrivning att angreppet på Ukraina är en specialoperation för att befria det Ukrainska folket från västligt inflytande.

Vi måste lära oss att vi hela tiden utsätts för försök att styra och manipulera oss genom att man sprider förvanskade verklighetsbeskrivningar. Vi måste lära oss att tänka själva och självständigt.

I det här smmanhanget är också beskrivningen av den gröna omställningen ett sätt att sälja in en ide och en bild. För den är egentligen inte så okontroversiell. Omställningen innebär uppoffringar. Man bygger stora vindkraftparker som förstör natur och naturupplevelse. Man kommer att anlägga gruvor som förstör miljön framför allt för närboende. Vissa saker kommer att bli dyrare för att styra om konsumtion. Man lägger begränsningar på skogsbruk och jordbruk.

Uppoffringar för ”vanligt” folk samtidigt som omställningen varit lukurativ för marknaden och storföretagen.

Den här omställningen har gått i stå när människor sett att vissa drabbas medan andra gynnas och somliga blir miljardärer. Man kan säkert bära de uppoffringar som omställningen kräver om bördan fördelas rättvist. Så har det inte alls varit hittills.

Vindkraft innebär en våldtäkt på landsbygden och glesbygden. Man förstör naturen och naturupplevelsen. Det gör man i en miljö där de enda egentliga tillgångarna är just natur och naturupplevelse.

Bor man någonstans i Norrland så gör man det inte på grund av överdådig service eller stort kulturutbud. Nej man bor kvar för att där finns storslagen natur. Lugnet och en fin naturupplevelse. Allt det där förstör vindkraften.

Vindkraftparker i Norrland är ett utslag av kolonialism. Man tar det värdefulla som finns i en bygd och man lämnar ingen ersättning för det man tar. Den enda anledningen till att man är så förtjust i att lägga vindkraftverk i Norrland är att det är relativt få människor som blir överkörda. Tillsammans har man kraft att köra över dessa människor. De är ofta gamla och få. De har inte kraften att protestera effektivt.

Bor man dessutom i någon innerstad så är det lätt att låtsas som om de inte finns.

Jag har hört på företrädare som pratat sig varm om vindkraft när de försökt övertala en bygd. Lögnerna och halvsanningarna om hur ljus framtiden skall bli var påfallande. Jag förstår inte att man inte rodnade eller att man klarade av att se sig själv i spegeln efteråt.

Vindkraft enligt nuvarande betingelser är dött. Det som har hänt har dessutom korrumperat hela klimatarbetet. De förändringar som krävs för att vi skall klara klimatet kan bara genomföras om man upplever uppoffringarna som rättvisa. Bördorna måste fördelas rättvist. Bara då kommer människor att acceptera nyordningen.

Jag hoppas att vi lär oss något av det här haveriet. Rättvisa måste genomsyra hela tänket och planeringen av arbetet för klimatet. Man måste även fokusera på huvudproblemet som är utsläpp av fossilt kol till atmosfären i form av co2. Nu är vi vilse men vi måste komma tillbaks till verklig kamp för att rädda klimatet.

Här beskrivs en del av mekanismerna för att bygga den bostadsmarknad vi har nu. Banker och mäklare var definitivt vinnare när den här omstöpningen kom.

Nu är författaren en del av dn stora staden Stockholm. Hon har därför svårt att se hur relationen mellan landsbygd och storstad påverkats. Eller också finns inte det med i referatet.

En stor del av befolkningen i Stockholm blev vinnare på det här. Värdeökningen på bostaden blev en extrainkomst för många. Och den var stor. Det handlade om hundratusentals kronor per år för många familjer.

Det gav också en stimulans av ekonomin i området, som varit en viktig del i att göra Stockholm till Sveriges rikaste område.

Att många sedan sökt sig till det rikaste och mest expansiva området är också ett faktum. Unga människor som är högutbildade och ambitiösa har sugits till Stockholm. Ett rikt område lockar människor som vill ha en bra karriär.

Det är inte bara banker och mäklare som drivit på utvecklingen och varit vinnare. Vi har Stockholm som område. Vi har Stockholmare som grupp. Det finns dock en grupp av outsiders som haft svårt att hitta bostad. Bostadsmarknaden har blivit ojämlik och segregerad.

Moderaterna som politiskt parti har drivit den här utvecklingen. Det har ensidigt gynnat Stockholm och andra storstäder. Man har påskyndat omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter vilket ”skapat modrata väljare”. Man omvandlade fastighetsskatten till fastighetsavgift vilket också gynnade de med dyraste bostäderna.

Den här utvecklingen har skapat segregation och skapat klyftor mellan utvecklingens vinnar och förlorare. Stockholm har vunnit och blivit rikt. Landsbygd och glesbygd har förlorat.

Slutligen har Sverige som helhet förlorat på det här på grund av att vi numer är mycket högt belånade. I det sammanhanget kan man inte bara räkna med statens skulder utan även de privata skulderna. Vi har numer mycket stora skulder med bostaden som säkerhet.

Det största problemet med stora skulder är att ”den som är satt i skuld är ofri”. Det här kommer att ha betydelse i framtiden nu när man vill belåna staten för att bygga upp försvaret och för att bygga ut kärnkraften.

Någon har sagt att ekonomi och politik är de två sidorna av samma mynt. Jag tror inte att det är lyckligt om man ser ekonomi som en rad sanningar. Man skall inte underskatta den ekonomiska kunskapen. Men den har ändå begränsats till ett antal mål som ekonomerna ser som övergripande.

Vi måste se ett antal andra mål också som viktiga och kanske till och med överordnade de mål som nuvarabbde ekonomer ser som de viktigaste. Vi måste få en ekonomisk världsordning som på allvar kan klara klimat och miljö. De målen är enligt min mening oförenliga med kravet på evig tillväxt.

Ett annat viktigt mål som dagens ekonomer inte fäster tillräcklig vikt vid är kravet på jämlikhet och rättvisa. Vi har just nu en värld som håller på att klyvas av en ökad ojämlikhet. Framför allt på regional nivå. Det ser de flesta ekonomer inte som ett problem. Men det är det. Det skapar en miljö där missnöjet växer till sådana nivåer att demokratin är hotad. Vi ser vad som hänt i USA där människor från det försummade rostbältet röstat fram Trump.

Det är ett stort och farligt reellt problem om ojämlikheten blir så stor att människor revolterar. Det måste lösas inom ekonomiska ramar.

Det finns vissa undeförstådda sanningar i Lars Calmförs ekonomiska världsbild. De underförstådda sanningarna måste ifrågasättas. Men de skall ifrågasättas från akademisk intelligent nivå. Inte från en känslomässig nivå. Ekonomer har ofta en likartad bakgrund som gör att de har svårt att värdera problem som finns i en annan miljö hos andra människor. Ekonomer kommer oftast från välbärgad urban medelklass i storstad.

Det är viktigt att lyssna in den akadmoska ekonomiska kunskapen. Men det finns andra synpunkter som är mycket viktiga och de skall självklart finnas med när besluten fattas. Problem som hör samman med klimat, miljö och växande ojämlikhet måste alltid beaktas.

Centralism innebär att man konstant gynnar centrum på bekostnad av periferin. Mekanismen är ganska enkel. De människor som fattar beslut har alltid lättare att se och förstå det närliggande. De problem som man möter när man rör sig i sin omgivning. Det som omtalas bland familjen och bland grannar blir viktigare än det som ligger långt borta. Omedvetet gynnar man sig själv och den egna gruppen. Helt enkelt för att det ligger nära och är lättare att känna in.

Så fattas alla viktiga beslut centralt så kommer centrum att gynnas. Det sker helt omedvetet. Det kan ske medvetet också och då är det allvarligare. Då är det en form av korruption.

Det är samma grundläggande mekanism som gjort att män har högre medellöner än kvinnor. I grunden en maktfråga. Grupper med makt kommer alltid att gynna sig själv i första hand.

Sverige är ett starkt centralistiskt land. De flesta länder är centralistiska, men Sverige tillhör värstingarna.

En följd av det här är att Stockholmsområdet är mycket rikare än alla andra områden. Tydligt fattigare är främst landsbygd och glesbygd.

Det finns ett skatteutjämningssystem som skall utjämna åtminstone en del av klyftorna. Nu har regeringen valt att urholka systemet och göra det mindre effektivt.

Det gynnar framför allt Stockholm och Stockholmare. Och så blir klyftan i samhället ändå djupare. Men Moderaterna är främst ett Stockholmsparti. Man har konsekvent gynnat det området och man har missgynnat landsbygd, glesbygd och Norrland.

Samtidigt har det kommit förslag om att begränsa det kommunala vetot och förslag som skall öppna för gruvdrift i Norrland och i fjällvärlden.

I den nya världen kommer nog de riktigt stora motsättningarna att vara regionala. Motsättningar mellan gynnade, rika och privilegierade områden och på den andra sidan utnyttjade, exploaterade och fattiga områden. Kolonialismen växer sig starkare. Officiellt talar man inte om kolonialism. Man benämner det istället globalisering och marknadsliberalism. Men i praktiken är det samma sak.

Adam Cvejman kan närmast beskrivas som en aktivist som jobbar för att understödja Israels verklighetsbeskrivning. Han är en möjliggörare av folkmord.

Det handlar inte om att vara för Israel eller för det Palestinska folket. Båda de här sidorna har problem med fanatiker och extremister.

Det handlar om att ta avstånd till folkmord. Absolut och utan reservationer. Det handlar om att ta parti för de mänskliga rättigheterna och för den lagstiftning som reglerar vad stater och regimer får göra. Här har länge begåtts brott mot folkrätten. Vi har haft Israel som byggt bosättningar på ockuperad stulen mark. Det har varit ett brott som bara fortsatt.

En förutsättning för folkmord är avhumanisering av de människor som skall utsättas för folkmord. Den processen kallas för demonisering. Israel startade den processen redan i samband med Hamas terrordåd. Beskrivningen av det som hände har i efterhand visat sig vara lögner. Man beskrev barn som halshuggits och barn som stoppats in i en ugn. Man beskrev det som massiva våldtäkter. Det här har i efterhand kunnat avslöjas som lögner. En demonisering.

Däremot var det ett terrordåd där många människor dog. Många människor dog också av beskjutning från Israeliska helikoptrar efter själva terrordådet. Enligt Israel dödades alla som varit delaktig i själva dådet.

Nu har vi hamnat i ett läge där verklighetsbeskrivningar står emot varandra. Israel slåss hårt för att deras verklighetsbeskrivning skall dominera. Man har lierade inom tunga medier. Det har varit en stor diskussion om BBC. Det finns grupper som anser att Israelvänliga grupper infiltrerat företaget.

I Sverige har vi Israelvänliga journalister i de stora medierna. Adam Cvejman är en av dem. På ett sätt kan man se dem som möjliggörare av folkmord eftersom de förhindrar att det bildas en kraftfull opinion mot folkmordet.

Det här är ett genomgående problem. Svårigheterna att finansiera välfärden. I grunden är det strukturella förändringar som skapar problemen.

Vi har en långtgående förändring av samhället. Det är en global företeelse. Allt mer av de totala inkomsterna eller vinsterna i samhället faller ut som inkomst av kapital. Allt mindre andel faller ut som inkomst av tjänst eller inkomst av företagande. Det har mycket att göra med ny teknik som automatisering, robotisering, datorisering och nu AI. Det behövs helt enkelt mindre arbetskraft för att producera våra varor eller tjänster.

Det här skapar problem med beskattningen. Det är lätt och accepterat att beskatta arbete. Ja åtminstone upp till en viss nivå. I en globaliserad värld är det mycket svårare att beskatta kapitalet. Det går att blixtsnabbt flytta kapital mellan länder och världsdelar för att undgå skatt. Samma sak gäller i princip för företagsbeskattning. Multinationella företag har ofta verksamhet i många länder och kan välja att redovisa sina vinster där skatten är lägst.

Det blir svårare att finansiera välfärdsstaten med skatter i ett läge där företag, förmögna och rika kan flytta kapital och vinster för att minimera beskattning.

Undersökningar har visat att de rikaste och största företagen i världen också är de företag som betalar minst skatt.

Det här skapar problem för etablerade politiker och partier. Skall man höja skatter eller pruta på välfärden. Båda de här alternativen är impopulära. Kanske hos lite olika väljargrupper.Då söker sig väljarna till ytterlighetspartier. Man accepterar helt enkelt inte förutsättningarna utan man vill ha en förändring i grunden. För ojämlikheten har ökat och klyftorna har ökat.

De grupper som haft stora inkomster av kapital har seglat ifrån de andra. En viktig kapitalinkomst är värdeökningen på bostäder. Den har slagit mycket ojämnt mellan olika områden. Vissa områden, främst storstäder och större studentstäder, har blivit rika. Landsbygd och mindre städer har inte haft den här värdeökningen och har hamnat efter.

Samhället har inte velat eller kunnat hantera den här ojämlikheten, vilket skapat missnöje. Det har också gynnat missnöjespartier.

Vi behöver en uppdaterad ekonomisk världsordning. Ekonomisk världsordning 2.0. Får vi inte det kommer förmodligen missnöjet med dagens förhållanden att möblera om och bryta ner dagens värld.

Det är sant. Trump är inte orsaken till allt elände. Han är en konsekvens av att många människor bara ser elände. Många människor har tappat framtidstron.

Vi har kommit till den situationen att demokraterna står för det gamla, bestående i ett läge där man desperat behöver någonting nytt. Något som kan ge framtidstro. Trump har fångat upp signalerna och gör något åt det. För det får han många röster.

Jag tror inte Trump står för det som behövs. Det stora problemet är att ingen annan gör det heller. Demokraternas linje har prövats och det har visat sig att den skapar stor ojämlikhet och djupa klyftor. Stora delar av samhället hamnar utanför och där försvinner framtidstron.

Vi behöver inga populister men vi behöver tänkare som kan ange en ny riktning.

I det gamla industrisamhället som nu håller på att försvinna stod kampen mellan arbetare och kapitalet. Allt formulerat av Marx och en del socialistiska tänkare. Nu finns egentligen inte industrin kvar. Men motsättningen mellan fattiga och rika är fortfarande stor

Vi har fått regionala klyftor. Fattiga och rika områden. Fattiga och rika länder, men även i fattiga länder finns rika områden.

Den nuvarande världsordningen med globalisering av ekonomin och marknadsliberalism skapar förhållanden som liknar kolonialism.

Det är här vi hittar de största motsättningarna i dagens värld. Nykolonialismen skapar områden som utnyttjas och områden som suger åt sig vinsterna av den ekonomiska aktiviteten.

I vissa områden exploateras naturresurser, hämtas råvaror och utnyttjas billig arbetskraft. I andra områden samlas vinsterna från verksamheten. De områdena blir rika och privilegierade. Framför allt är det storstäder och metropoler som blir till rika hotspots. Omgivna av stora fattigare områden av landsbygd och mindre städer.

Här har vi den viktigaste motsättningen i dagens värld. Det är det här som framtidens partier måste finna ett sätt att formulera vad som är rätt eller fel.

Det spelar egentligen ingen roll vilket land du tittar på. USA har sina rika storstäder efter kusterna och sitt rostbälte. Kina har sina rika storstäder och sina hundratals miljoner migrantarbetare med rötterna på landsbygden. Ryssland har också rika storstäder samt stora områden av landsbygd och förtvivlade gamla industriorter. De flesta som skickas ut att dö i kriget kommer från försummade delar av landet.

En hemsk värld. danad av neokolonialism. Det är den världen som en ny världsordning måste laga.

Rasismen i Sverige har ändrat karaktär. Den är fortfarande levande och en ful del av samhället. Tidigare var rasismen en del av det gamla Sverige. Fanns nog mest på landsbygden och nedläggningsdrabbade bruksorter. Där fanns en rädsla för det okända. Kombinerat med en rädsla för vad den nya tiden skulle innebära. Det här var utvecklingens förlorare och rädslan för framtiden var befogad. Däremot hade invandrarna ingenting med svårigheterna att göra.

Den här typen av gammal rasism känner jag är på väg att försvinna. Man inser att invandrarna finns där för att göra samhället levande och att de verkligen behövs för att hålla service och samhället igång. När så många andra flyttat och centralismen sliter sönder landet.

Den nya rasismen finns i de fina sammanhangen. Den har blivit salongsfähig. Den kallas inte heller för rasism utan kamp mot gängen. Kamp mpt terrorism eller bekämpande av hederskultur.

Man kan ge utlopp för hela sin avsky för andra kulturer genom att kalla det för något annat. Nu finns den här typen av rasism i stora staden och i riksmedia.

Det finns många typer av motsättningar i samhället. I ett öppet, fritt, demokratiskt samhälle skall man klara av att hantera de här motsättningarna och konflikterna. Men vi har problem i Sverige, liksom i de flesta västliga demokratier. Den mediala makten är koncentrerad och centraliserad. Då blir den enögd och den ser inte hela Sverige och alla människor.

Det blir fokus på den syn man har i stora staden. Landsbygden och mindre orter hamnar under medvetandehorisonten vad gäller förståelse. Det byggs upp klyftor som kan få stora konsekvenser. Trump är en sådan konsekvens. Den stora konflikten mellan storstad och landsbygd är grundläggande men den får ingen uppmärksamhet eller utlopp. Därför förgiftar den samhället. Släpp fram kritiken och låt konflikten komma fram i ljuset. Det skulle vara befriande och även släppa ut en del av energin som laddats i frågan om rasism.

Demokrati kräver att det finns val. Skapar man en regering av S och M så har man tagit bort det mest avgörande valet. Man försvagar demokratin avsevärt. Det får inte ske. Det skulle i det fallet bli tydligt att det verkliga valet står mellan etablissemanget och det som står utanför etablissemanget. Vad det är är nog oklart. I första skedet skulle det stärka SD som väl anses var det parti som är mest ickeetablissemanget. Men det skulle förmodligen komma nya partier som var ännu mer ickeetablissemanget. Polarisering och klyftor skulle öka.

Integration och kamp mot rasism är något man hela tiden måste kämpa med. Här finns ingen quickfix.

Elmarknaden är en blandning mellan statlig styrning och ”släpp marknaden fri.” Det har på något sätt blivit det sämsta av båda delarna.

Först så har man låtit företag få äga elnäten. En monopolmarknad där privata företag styr. De företag som äger och styr näten har blivit stora vinstmaskiner. Det kan omöjligt fungera vilket bevisas av de stora vinster som nätbolagen hela tiden visar.

Sedan går staten in och strýr vilka företag som skall producera vår el. Här har vindkraft fått subventioner i form av certifikat. Det innebär att det byggts gigantiska vindkraftparker speciellt i Norrland. Vindkraft som hela tiden gått med förlust. Affärsmässigt är vindkraft omöjligt eftersom elpriserna blir låga när det blåser och det produceras mycket el. Är det vindstilla producerar verken ingenting och priserna blir höga. Ett moment 22.

Det som oroar är väl att staten går in och skapar nya förutsättningar där vindkraften kommer att generera vinst. Vilket kommer att missgynna de delar av Sverige som tvingats på vindkraftparker. Läs Norrland.

Nu har Norge tagit konsekvenserna av ett omöjligt system. Man har satt ett fast rimligt pris. Sedan får marknaden anpssa sig till det. I praktiken har man bestämt ett system som skall vara bra för konsumenter och tvingat aktörer som vill vara med att anpassa sig till det.

Sverige har gjort tvärt om. Man har anpassat systemet så att marknaden och företagen skall trivas. Sedan får konsumenterna anpassa sig till det.

Marknadsliberalismen har fått slå igenom tydligt i Sverige. Samtidigt går mycket pengar från statskassan in i företagen för att de skall bygga elleveranserna till konsumenterna. Men företagen gör stora vinster.

En hemsk marknad där det sämsta från marknadstrning och statlig styrning samsas