Om oss

  • DN Debatt. ”Sverige sticker ut – våra unga är ovanligt olyckliga” dn 26-01-28

    Ensamhet och brist på mening i livet. Mening i livet måste vara mening på riktigt i livet. Inte påhittade aktiviteter och terapi.

    När allt handlar om karriär och fritidsaktiviteter. Det fungerar inte.

    Det finns en mening med livet och den beskrivs bra med liknelsen om fadern och den förlorade sonen. Det handlar om andlig utveckling. Om att återfinna det som man egentligen är. En andlig varelse.

    Människan finns för att utvecklas. Från barn till någon som har kontakt med sitt inre jag. Från barnets beroende till självständighet och självupptagenhet. Från ett intresse bara för egot till någon som kan ta ansvar för fler människor, fram till en samhörighet med alla människor, Med mänskligheten som helhet. Det är det yttre tecknet på att man återvänt till fadershuset.

    Det finns verkligen en mening med livet. Men då måste man lämna ytan och söka sig mot de djupare delarna av sin varelse.

    De unga har det inte lätt idag när ytan fylls fullständigt av skval och meningslösa krav.

  • Håkan Boström: USA närmar sig kokpunkten. gp 26-01-27

    Det som händer i USA är en funktion av lång tid av splittring. Klyftorna har fördjupats och ojämlikheten har växt. Det är nog omöjligt att ange en viss tidpunkt när allt startade.

    Men finns det någonting någonstans man kunde och borde ha gjort annorlunda.

    Är det helt enkelt en funktion av att samhället förändras allt snabbare och att människor inte hinner med att anpassa sig. Det kanske finns en maxhastighet för förändring. Går det fortare än så så hänger inte samhället och människorna med. Det uppstår friktion och konflikt.

    En väl fungerande demokrati är ett samhälle som kan anpassa människor för förändring. Diskussionen är öppen och människor med olika intressen och syn på samhället kan leva tillsammans. Vissa bromsar och andra driver på. Det blir en kompromiss som alla kan leva med.

    Har demokratin tippat över så att vissa har mer makt än andra så kan det lätt bli så att ”alla imte är med på tåget”. Klyftorna blir djupare och avståndet mellan grpper blir för stort. Kan det vara det som hänt i USA. Defekter i demokratin har medfört att avståndet blivit för stort mellan utvecklingens vinnare och utvecklingens förlorare.

    Det som hänt nu med Trump kan i bästa fall vara en återanpassning till någonting som tidigare gått fel. Vi får hoppas att så är fallet och att demokratin i USA kan överleva. Lite starkare för att man lärt av misstagen som gjorts.

    Det är ändå det öppna fria de,okratiska samhället vi vill ha. Ingenting annat.

  • Är vi så lättkränkta i norr? vk 26-01-25

    Det här är inget oviktigt. Målar man ensidigt en bild av en del av Sverige som mörk, efterbliven och farlig så sätter det sig på folks sinnen. Det påverkar och biter sig fast. Det skapar fördomar som påverkar utvecklingen.

    Vi är vakna för och reagerar mot fördomar som gäller till exempel kvinnor och homosexuella. Det är bra. Men vi har länge haft en blind fläck när det gäller fördomar mot landsbygd och Norrland.

    Det här är ju inte första delen i den historien. Vi har haft filmer som till exempel Jägarna. Nu har jag själv för länge sen slutat att se på de här historierna. Jag blir bara arg. Det tycker jag alla andra skall bli också.

    För några år sen vände Staffanstorp på berättelsen. I en reklamfilm visade man sitt eget samhälle i ljusa bilder samtidigt som man visade stora staden i mörka nyanser. Vilket liv det blev! Storstadspressen var upprörd och man anklagade Claes Olsson för högernationalism, eftersom deras varumärke fanns på bild. Allt det här var upplysande.

    Serier från USA har länge visat landsbygden som mörk och efterbliven. En liten stad har beskrivits som ”en liten håla”. Det har till och med funnits journalister från stora staden som frågat sig vad det här inneburit. Det konstanta målandet av landsbygd som mörk, efterbliven och farlig. Det har definitivt påverkat vår värld och varit en faktor av betydelse för urbanisering och migration.

  • Brittisk underrättelsetjänst: Matbrist och kaos väntar när ekosystemen faller. dn 26-01-24

    Vi behöver verkligen en ny världsordning. Det finns ingen chans att den nuvarande världsordningen klarar den kris vi är inne i. Ingen chans alls.

    Är de grundläggande drivkrafterna egoism och girighet kan vi aldrig enas om en politik som kräver att vi avstår att utnyttja resurser som ger vinster och rikedom till människor och företag. De rika kommer aldrig att avstå för att skapa bättre förutsättningar för världens fattiga och utsatta.

    I en värld av marknadsliberalism och globalisering kommer vi och marknaden aldrig att betala det pris för vår mat som krävs för att den skall produceras på bästa sätt för miljö och klimat.

    Motsättningarna mellan grundförutsättningarna och det som krävs för att klara överlevnad för ekosystem och mänskliga samhällen är för stora. Det är en illusion och livslögn att det går att kombinera vårt nuvarande system med planetens överlevnad.

    Vi har en så tydlig tendens att ljuga för oss själva. Vi skyller allt på Trump och andra syndabockar istället för att inse att det är ett systemfel som gör att vi går mot avgrunden. Där vi själva alla är integrerade delar av systemet.

    Kanske det är just här som allt går fel. Vi tänker och säjer att allt är deras fel. Vi är själva mer eller mindre oskyldiga. Hyckleriet är absurt stort.

    Det finns inte vi och dom. Det finns bara vi. Den nya världsordningen måste baseras på den insikten.

    Det kanske är vårt nya hatobjekts roll. Donald Trump. Att avslöja hyckleriet på alla plan och bryta sönder det gamla för att ge plats för någonting nytt.

  • När skolan gör unga sjuka – ny forskning flyttar skulden. vk 26-01-23

    Unga människor mår sämre nuförtiden. Men beror det bara på skolan eller är det en allmän förändring i samhället. Jag skulle vilja utvidga det till att säja att alla mår sämre. det vill säja alla olika grupper av människor.

    Det blir bara tydligare när det gäller unga människor.

    Forskningen här antyder att det beror på att kraven ökat. Betygshets och allmänna krav på barnen. Vi är ju inte så utsatt som andra länder. Till exempel Japan och Sydkorea har betydligt högre krav i undervisningssystemet.

    Vi har också en förändring i själva samhället som klyvts i grupper som blivit till vinnare och grupper som blivit till förlorare. Det är en del av det marknadsliberala tänkandet. Där är konkurrens mellan individer, grupper och företag en grundläggande ide. Konkurrensen har ökat med marknadsliberalism och nyliberalism.

    Det har medfört att inom och utom företagen har också uppföljning och betygsättning fått större betydelse.

    Otryggheten i samhället har blivit större. Gigekonomin har vuxit fram och fackföreningsrörelsen har tynat.

    Det här har pågått länge men fått allt större genomslag. Det är inte lätt och intrycket är att allt tuffare krav på människor gjort livet svårt och ibland outhärdligt.

    Det är synd om människor. På alla plan behöver vi en ny världsordning. Världsordning 2.0.

  • Anita Goldman: Med Trump vid makten inträdde förnekelsens brutala tidsålder. dn 26-01-22

    Vi kan bara hålla med. Vi har kommit in i den totala förnekelsens tidsålder. Inte bara förnekelse utan sabotage mot tanken på överlevnad. Det är nog också rätt att oligarkerna inser att vi går mot undergång och man bygger överlevnadszoner.

    Vi måste snabbt lära oss något och vi måste agera.

    Den rätta frågan är inte. ”Vad gör dom för fel”. Den rätta frågan ”Vad har vi gjort för fel och vad kan vi lära oss”.

    Det är fortfarande den vanligaste tanken att en samling intelligensbefriade idioter har hjälpt fram Trump. Så enkelt är det inte. Det är vi som borde begripit bättre. Vi har öppnat dörren på glänt så att det mörka kan smita in. Vi har på senare tid skapat en värld med växande ojämlikhet och orättvisa. Klyftan mellan utvecklingens vinnare och utvecklingens förlorare har hela tiden blivit djupare. I all vår enfald och dumhet har vi trott att det kunnat ske utan konsekvenser. Vi har korrumperats av egoism och girighet. Vi har byggt murar och fördjupat klyftor. Ojämlikheten och orättvisan har bara växt.

    Vi har verkligen krattat manegen för fascismen. Vi har sett till att många människor hamnat på efterkälken och blivit berättigat missnöjda. Det är de här människorna som först marginaliseras och sedan vänder sig mot eliterna och etablissemanget.

    Kombination av marknadsliberalism och globalisering bygger upp det som liknar kolonialism. Likheten är så stor så man måste nog inse att det är kolonialism. Det har skapat rika hotspots. Framför allt storstäder och metropoler. Där har rika och superrika haft en gynnsam miljö. Vi har också fått en gynnad välbärgad urban medelklass. Landsbygd och glesbygd har utarmats. De värdefulla resurser och råvaror som kommer från landsbygden har utnyttjats, men vinsterna från verksamheten har hamnat i de rika hotspotsen. Kolonialism. Ett system som skapat ojämlikhet och orättvisa. Det missnöje som växt fram har öppnat möjligheter för Trump och Trumpkopior.

    Men skyll inte på dem, idioterna. Inse vårt eget misslyckande och vår egen egoism. Det är enda sättet att bli av med problemen.

    För nu är det vårt ansvar att bli av med de monster som vi medverkat till att skapa. Vi har ett stort ansvar. Och glöm inte bort de svagaste och fattigaste.

    Vi måste bygga ekonomisk världsordning 2.0. För den nuvarande världsordningen har misslyckats helt.

  • USA:s techmiljardärer vill stöpa om Grönland. vk 26-01-21

    Det är nog dags att diskutera skillnaden mellan demokrati och diktatur. Vi kanske skall se de här begreppen som ytterligheterna i en glidande skala. Där är demokrati folkstyre där ingen enskild människa kan själv styra samhället. Diktatur är motsatsen där en enskild människa fattar alla besluten och har hela makten.

    Det finns demokratiska institutioner i nästan alla länder. Beslutande lagstiftande församlingar och institutioner som skall upprätthålla lagar och regler. Men det krävs alltid mer för att det skall vara en riktig demokrati.

    Det krävs att de demokratiska institutionerna är självständiga och ine kan manipuleras och styras av enskilda eller en grupp människor. Rättsväsendet måste behandla alla lika och inte vara korrumperat eller påverkat av enskilda. Det måste finnas mångfald och spridning vad gäller media. Det måste finnas yttrandefrihet och möjlighet för alla att ägna sig åt opinionsbildning. Alla skall ha rösträtt och kunna rösta utan att utsättas för hot och påverkan. Sedan får det inte finnas fusk.

    Inget land är en perfekt demokrati och det finns knappt något land som är helt igenom diktatur. Men det finns verkligen tydliga gradskillnader.

    USA har utvecklats bort från en idealisk demokrati. Man kan nog se landet mest som en oligarki. Där ett fåtal superrika har stort inflytande. Där makt kan köpas i ett i grunden korrupt styre. Ryssland och USA har mer och mer blivit lika. I båda fallen är det folket som är de största förlorarna.

    Ett sätt för odemokratiska ledare att behålla makten är att skapa drama som skall leda bort uppmärksamheten från det faktum att folket är förlorarna. Putin har valt att starta krig mot Ukraina för att avleda uppmärksamheten. Trumo bygger drama hela tiden med sitt agerande. Han anfaller Venezuela och han vill stjäla Grönland.

    Vi får inte tappa fokus i det här dramaskapandet. USA under Trump är ingen riktig demokrati. Det är ett oligarkvälde. Trump är genomkorrumperad och han säljer ut makt och inflytande till högstbjudande. Hans huvudsakliga agenda går ut på att omvandla världen till någonting som liknar hans styre i USA.

    Hans vision handlar om att makten skall styra. Demokratiska institutioner skall urholkas och försvagas. De lagar och regler som styr internationell rätt skall ignoreras och undermineras.

    Vi måste sluta med att spela hans spel och verkligen på allvar försvara det som är värdefullt. Demokratin och demokratiska institutioner. Rätt och rättvisa måste vi stå upp för. Medmänsklighet och alla människors lika värde. Det här är en prövning som kommer att kräva mycket. Det finns dock en del goda krafter även i USA och Ryssland. Dem måste vi samarbeta med.

  • Per-Ola Olsson: Om billig mat är bra, varför får den inte produceras här? gp 26-01-20

    Det finns så många problem med Mercosuravtalet att det enbart är hyckleri att se det som en framgång.

    Vi har en äkta klasskamp mellan storstad och landsbygd. Mellan välbärgad urban medelklass och bönder. Överklass mot underklass. Här ställs en rik, inflytelserik del av befolkningen mot en betydligt fattigar och maktlösare del.

    Sedan finns de problem som påtalas i den här ledaren. Man låter en grupp konkurrera med en annan grupp på helt olika villkor. Det blir självklart en undanträngning. Sedan är det ett stort hyckleri att man låter det ske. Med ett leende samtidigt som man påstår att det är en framgång.

    Vi kommer åter till den sanning som inte riktigt vill tränga igenom. Det finns ett direkt samband mellan makt och vinst/ rikedom. Det kan härledas till prisbildningsmekanismen.

    Tänk att två parter sitter på var sin sida av ett bord och förhandlar om priset på en vara eller tjänst. Vad är det för faktorer som påverkar priset. Som i grunden avgär vem som kommer att göra en stor förtjänst på transaktionen och vem som bara får en liten del av kakan. I långa loppet avgör det vem som blir rik och vem som blir fattig.

    Den första faktorn är kunskap, information och kanske intelligens. Här är parter sällan jämnbördiga och jämlika. Information är viktigt för att göra vinst.

    Nästa faktor är ekonomisk storlek och styrka. Tänk tanken att du går in på banken, slår näven i bordet och hävdar att nu ska jag ha lägre ränta. Man lär skratta inne i fikarummet. Banken är stor och stark. Kommer alltid att ha stora vinster. Du är obetydlig och får finna dej i det som bjuds.

    Den tredje faktorn är marknadsföring och starka varumärken. Det påverkar prisbildningen och hur mycket ett företag kan ta betalt.

    Sedan har vi politiskt och medialt inflytande. Det som behandlas här är ett typexempel på där det har betydelse. I stort sett alla politiker bor och kommer från välbärgad urban miljö. I stort sett alla medier ägs av ägare som finns i storstaden. Bönder och landsbygd ligger här i en strykklass. Därför är stora staden alltid rikare än landsbygden.

    Det finns således ett direkt samband mellan makt och rikedom. Mellan makt och vinst. De mest aktuella maktfaktorerna finns uppräknade ovan. Vill man få det här bekräftat är det bara att gå ut och studera världen.

    Det minsta vi måste begära av alla är att man är medveten om det här sambandet och att man inser att världen inte är rättvis. Om man definierar orättvisa som ett maktmissbruk för att få fördelar och rikedom.

  • Oxfam: Nytt rekordår för världens miljardärer. gp 26-01-19

    De tolv rikaste människorna på planeten äger lika mycket som de fattigaste 4 miljarder människorna. Det är så absurt att det är svårt att ta in. Men det är sant.

    Det tycks också så att skillnaderna i förmögenhet ökar, samt att ökningstakten accelererar.

    Det är bra att det finns en organisation som berättar det här. För världens eliter och etablissemang vill inte att det här skall komma fram. Man försöker sopa det under mattan.

    Det här handlar inte bara om pengar. Det är i hög grad en maktfråga. Och det är som det skrivs här ett hot mot det öppna demokratiska samhället.

    I ett fredligt samhälle finns tre maktpelare.

    Det är den politiska makten eller den lagstiftande makten.

    Det är den ekonomika makten

    Det är den tredje statsmakten eller den mediala makten. Mer korrekt är nog att kalla den här makten för makten att påverka. Det finns så många kanaler och plattformar numer. Makten att påverka innefattar även nepotism och makt genom kontakter. Man kan också räkna in bestickning samt direkt korruption.

    I en våldsam och urspårad värld finns också makt genom våld och hot om våld.

    De rika och superrika köper sig ofta makt att påverka. Det är ingen hemlighet att USA s ledande politiker ofta är rika och umgås med de superrika. Putin beskrivs ibland som världens rikaste människa.

    Så när allt för mycket rikedom samlas hos några få är det ett hot mot det öppna, fria, demokratiska samhället.

    Man kan också dra paralleller till de meteorologiska systemen. Det som skapar de stora stormarna och ovädren är temperaturskillnader i luftmassor och i havsvatten. Och ju större skillnaderna är ju värre blir ovädren. Det är temperaturskillnaderna som ger energin till oväder.

    På samma sätt är det i mänskliga samhällen. Här är det skillnaderna i förmögenhet, eller egentligen i makt som är beroende av ekonomisk ojämlikhet, som ger energi till oroligheter och konflikter. Ju större ojämlikhet ju värre orolighet och konflikt.

    Det som blivit mer påtagligt på senare år är hur medvetet man utnyttjar makten att påverka människor. De superrika köper upp medier och internetplattformar för att föra ut sin version av hur världen ser ut. Allt blir färgat och vinklat.

    Så ökande ojämlikhet bör läggas till listan på företeelser som hotar oss.

  • Susanna Birgersson: Nej, du måste inte rädda världen. gp 26-01-18

    Här har Susanne Birgersson verkligen ställt sig på fel sida av historien. För människor behöver verkligen engagera sig. De intellektuella unga måste ta ett mycket större ansvar för utvecklingen. Sluta upp med att slösa bort sina liv i arbets och bostadskarriärer.

    Det handlar egentligen om att ställa egoism och kortsiktighet mot medkänsla och ansvarstagande.

    Jag har svårt att förstå hur en tänkande människa kan försvara egoismen. Om det inte är kravet att försvara det gamla, bestående. Samt ett krav från den etablerade makten att försvara själva världsordningen. Ett krav uppifrån den sittande makten.

    För det finns något revolutionerande i att unga engagerar sig mot brister, ojämlikhet och orättvisa i världen. Det är många som blir rädda då.

    Sedan ger Susanne B exemplet där en ingenjör i sitt arbete och flyttar hem till sin uppväxtort och räddar bygden genom att vara en del av utvecklingen. Men det är ju ett beteende där man bryter mönstret av jobbkarriär och bostadskarriär för att på sitt sätt utveckla samhället.

    Man kan härleda allt det här till liknelsen om de levande och döda fiskarna. De döda fiskarna har ingen möjlighet att frigöra sig från den stora strömmen. Man driver bara med i utvecklingen och man har ingen intellektuell kapacitet att tänka utanför ramarna. Man är helt uppslukade av de rådande verklighetsbeskrivningarna.

    De levande fiskarna kan tänka mer fritt. Man har förmågan att ta några steg tillbaka och studera världen från en viss distans. Man är inte fullständigt uppslukade av den dominerande verklighetsbeskrivningen. Det är den här gruppen som har en förmåga att se och förstå. Och utifrån den förmågan verka för en förändring och förbättring. Människor i den här gruppen kan man hitta bland intellektuella och studenter.

    Vår värld står på randen till sammanbrott. Framtiden och lösningen på problemen finns inte i det gamla. Vi behöver nya tänkare och visionärer. För de besuttna och etablerade kan det här vara skrämmande.

    Är det därför Susanne Birgersson går in och anser att engagemang och ansvarstagande är dumt och onödigt. Det kan bara vara som svar på krav från just de gamla etablerade samhällsbevararna.