Migration är knepigt. Vi måste så klart se på människor som Sofia M skriver. Vi är värdefulla i sig. En människa skall respekteras och tas om hand för att hon är en människa, inte för att hon är en ekonomisk tillgång. Men vi har även den andra sidan av myntet. Blir migrationen in i ett område eller ut ur ett område för stor så störs och skadas samhället. Det finns gränser för hur mycket människor som kan integreras under en viss tid.

Varför är folkvandringen så stor i vår tid? I grunden handlar det nog om att människor flyttar från det man uppfattar som sämre förhållanden till det man ser som bättre. Skillnader i ekonomi, friheter och framtidsutsikter.Så ett sätt att minska trycket på migration är att skapa en mer jämlik och rättvis värld. Och i den riktningen måste vi gå. Men det handlar nog också om att människor har större kunskaper idag om hur världen ser ut. Man är mer medveten om skillnader och ojämlikhet.

Sedan finns den ekonomiska aspekten på migration. Ett rikt land som Sverige tar gärna emot välutbildade ungdomar som hjälper till att bygga ett rikt samhälle. Ett fattigt land vill inte gärna förlora sina ungdomar, speciellt inte högutbildade akademiker. För det kommer att döma landet till fortsatt fattigdom. Vi måste förstå att den typen av migration skadar. Då blir migrationen en del av den nykolonialism som formar den här världen idag. Nykolonialism får man när man tillåter egoism och girighet att forma världen. En världsordning som måste försvinna och ersättas av ett ömsesidigt ansvar för planeten och mänskligheten.

Håkan B är en ovanlig journalist. Inte unik men ovanlig. Han är en brobyggare som försöker se båda sidor i en polariserad och kluven värld. Det är genom en ökad förståelse man kan bygga broar och minska polariseringen.

Majoriteten av opinionsbildare och journalister har bara förmågan att se, förstå och känna för den ena sidan. Man fortsätter att bygga och upprätthålla den ena sidans verklighetsbeskrivning. I en komplex värld bygger det på att det egentligen bara finns en sanning eller en god sida.

Vi behöver mångfalden så väl. När man tappar mångfald och spridning vad gäller media så har man hamnat på ett sluttande plan. Det är väl här någonstans gränsen går mellan en väl fungerande demokrati och någonting annat. Jag menar Ryssland har val men ingen mångfald när det gäller media och opinionsbildning. Kina har val, men ingen frihet när det gäller perspektivet i beskrivningen av landet och makten.

Malin Ekman verkar ha varit mån om att beskriva USA med distans. Att försöka öka förståelsen för varför människor röstar på Trump. Att hon tvingas bort kan bara tolkas som att SvD inte vill ha förståelse utan ensidighet. Tyvärr tror jag att det är trenden i Sverige just nu. Klimatet hårdnar och man är mån om att ha en ensidig verklighetsbeskrivning. Den finns där för att stödja den etablerade makten.

Ytterligare ett inlägg på temat ”Hårdare tag”. Jag blir rädd när jag ser på floden av inlägg, artiklar och ledare som kräver övervakning, kontroll och hårdare tag. Vart och ett av de här förslagen kan man väl svälja. Men summan är definitivt ett hot mot vårt öppna fria demokratiska samhälle.

Stiftelsen tryggare Sverige är i grunden en Stockholmsk organisation. Man lever i den Stockholmska verklighetsbeskrivningen och verkligheten. Och det märks. Gängvåldet är i huvudsak en storstadsföreteelse. Det är inte så här överallt och framför allt här på den Norrländska landsbygden dominerar helt andra problem än gängvåld.

Nog kan vi behöva tänka lite nytt. Men kasta inte bort de ideal som byggt det här samhället till någonting bra. Tankar om jämlikhet, solidaritet och rättvisa får inte försvinna i skriken på hårdare tag och fler poliser. Ja eller gendarmer som låter som någonting hemskt i ett militariserat samhälle.

Tror vi på demokrati eller gör vi inte det? Återigen den här frågan om hotet mot demokratin. För de förslag som kommer upp här innebär i hög grad begränsningar i den decentraliserade demokratin.

Bara en repetition av vad som tidigare beskrivits som hot mot demokratin. Det första, och det åtminstone just nu allvarligaste, är hotet uppifrån. Det etablerade samhället inskränker fri och rättigheter på ett sätt så att verklig demokrati till slut inte finns. Det är faktiskt den väg vi just nu är inne på. Förslaget här om vindkraft går helt i den riktningen. Det handlar bara om hur man på enklaste sätt skall köra över lokala opinioner. Förminska demokratin.

En snabb utbyggnad av vindkraft och ledningsgator är nog oförenligt med en riktig demokrati. Därför bör man söka andra lösningar när det gäller att klara klimatet. Elektrifiering har blivit etablissemangets mantra. När man borde söka lösningarna i mindre konsumtion. Framför allt av resande och flyg

Frihandel och globalisering är bara en omskrivning för nykolonialism. Ett system som skapat många miljardärer och som givit oss billigare produkter. Ja. Men primärproducenterna har drivits till fattigdom och elände. Oavsett om primärproducenterna är billig arbetskraft i Bangladesh eller Kina. Eller är man småbönder eller lantarbetare någonstans i världen.

Nykolonialism i form av globalisering och frihandel har skapat ojämlikhet och orättvisa på ett sätt som är hemskt i sej. Men det har också destabiliserat världen socialt och politiskt. Det är ojämlikhet och orättvisa som ger motiv och energi till politiska kriser. Vi har gigantiska migrantströmmar världen över där människor söker sig från fattigdom och usla förhållanden till drömmen om rikedom och en bra framtid. Friktionen och konflikten mellan migranter och ”urbefolkning” skapar problem.

Vi måste förstå de ekonomiska lagarna bättre så att vi kan skapa ett samhälle som är bra för alla. Inte bara ett fåtal.

Dessutom finns det få saker som är så skadliga för miljö och klimat som överkonsumtion av onödiga prylar.

Det pågår ett folkmord på Palestinier i Gaza. Staten Israel är ansvarig. Det är ett faktum vi måste förhålla oss till. FN har gång på gång påpekat Israels ansvar och Israels brott. Som medmänniskor bör vi reagera hårt mot det här brottet mot mänskligheten.

Antisemitism och Israels pågående folkmord på Palestinier bör hållas isär. Rättvisan symboliseras av en kvinna med förbundna ögon. Alla skall behandlas lika. Om Israel begår folkmord skall det behandlas på samma sätt som om Kina eller Tyskland begår folkmord. Det är i samtliga fall brott mot mänskligheten.

Nu finns det en grupp Israelvänner som hela tiden vill blanda bort korten och påstår att nödvändig kritik mot Israels krigsbrott är antisemitism. Det är det inte.

Däremot är det stor risk att den nödvändiga och berättigade kritiken utvecklas till antisemitism om Israel kommer undan med sina krigsbrott och till och med får stöd för det från mäktiga bundsförvanter. Då kan en farlig situation uppstå.

Jag måste ändå kommentera det. DN har utvecklats till en åsiktsmaskin. Man har blivit till ett organ som skall skapa och upprätthålla en verklighetsbeskrivning som finns där för att skydda och stötta makten. Henrik Jönsson beskrev det här beteendet i GP. Makten i det här sammanhanget är nog närmast Storstadsetablissemanget.När makten känner sig trängd och rädd övergår man mer och mer till att upprätthålla en för dem själva lämplig verklighetsbeskrivning. Neutralitet och objektivitet blir mindre viktigt.

DN har på senare tid dragit iväg i den riktningen. Ett nyhetsorgan som finns där för att skydda den etablerade makten i Sverige.

Här är greppet att koppla ihop SD med Trollkonton och Ryssland. Allt för att misstänkliggöra och skambelägga sympatier. Jag avskyr själv rasism och främlingsfientlighet, så SD är inget parti för mej. Men jag avskyr också orättvisa och oärlighet. Därför måste sådant här fulspel påpekas. Jag är också övertygad om att Henrik Jönsson har rätt när han säjer att det här kommer att öka polariseringen och friktionen i samhället.

Vi måste syna ”makten att påverka”. För den stora vattendelaren i vår värld går mellan ”maktens rätt” och ”rättens och rättvisans rätt”. Det öppna fria demokratiska samhället representerar rättvisans och rättens rätt.

Vi förstår nog det förskräckliga i maktmissbruk genom våld och hot om våld. Men förstår vi verkligen allvaret i missbruk av ”makten att påverka”. Häri finns den brutala propagandan där man medvetet förvränger sanningen och medvetet demoniserar sina motståndare. För här var Hitler och Mussolini mästare. Propagandan är en ytterlighet där den andra ytterligheten är den ofärgat sanna berättelsen. Helt fri från subjektivitet och försök att påverka.

Nu lever vi i en värld där det sker en förskjutning från den ofärgade objektiviteten mot ren propaganda. ”Makten att påverka” är så stor att den kan avsätta och tillsätta ledare och den kan starta krig och blodbad. Vad består den egentligen av.

Medial makt. Här har den tekniska utvecklingen förändrat spelplan helt. Det finns nu möjlighet för en rik och inflytelserik aktör att utöva mycket makt. Vi har till exempel Rupert Murdoch som skrutit med att det var han som tillsatte Blair och Cameron. Han har också varit inblandad i spelet kring Trump. Många av de ledande medierna är idag upptagna med att bygga och upprätthålla en verklighetsbeskrivning. Skapad för att stödja makten.

Makt genom kontakter och nepotism. I alla maktcentra spelar kontakter, släktskap och vänskap en stor roll för att hålla ihop makten.

Korruption. Här finns inte bara den rena korruptionen. ”Pengar under bordet”. utan även gynnandet av närstående grupper och områden där makten finns.

Lobbyism. Direkt påverkan från dem som har pengar.

För att förstå utvecklingen måste vi ta ”makten att påverka” på allvar. Vi måste också stärka rättens och rättvisans rätt. Den globala rättsordningen står framför allt FN för. De behöver vårt stöd.

”Den verklighetsbeskrivning som gynnar makten mest” kommer att dominera. Så sant. Ibland kommer det fram blixtar av klarsynthet och ljus. Det här var en sådan. För det finns alltid någon form av subjektivitet i nyhetsrapporteringen. Man framför en beskrivning av omgivande verklighet som finns där för att gynna makten.

Och vad är egentligen den styrande makten? Du hittar inte den på vänster-högerskalan. Utan den bästa beskrivningen på den sittande makten är nog ”etablissemanget”. Den centralt placerade gruppering av människor med makt. Vi pratar om politisk, ekonomisk och medial makt. En grupp som nog har liberala värderingar som bryr sig mycket om ”wokefrågor”. Intresse för minoritetsfrågor. Däremot vill man aldrig kännas vid rena klassfrågor. Det är en i grunden välbärgad grupp som aldrig vill erkänna att man är privilegierad och välbärgad. De flesta politiska partierna har en kärna hämtad från etablissemanget. Medierna domineras av just etablissemanget och den verklighetsbeskrivning man för ut finns där för att skydda just etablissemanget.

Det är svårt att se och förstå vad som händer, just när det händer. Få är så neutrala och obundna att de kan se objektivt och neutralt. Dessutom är mönstren svåra att se när man är mitt i händelsen. Oftast krävs historiens distans för att riktigt förstå.

Det har upprepats så många gånger nu. ”Demokratin är hotad”. Jag tror också att det finns hot mot demokratin. Men från olika håll.

Dels finns hotet uppifrån, från den sittande makten. Den känner sig hotad och börjar inskränka demokratiska fri och rättigheter. Man utökar kontroll och övervakning. Det här är nog det största hotet just nu. Häri ingår trenden med autokratisering.

Man kan också diskutera begreppet ”majoritetssamhället”. Det bygger på tanken att makten är politisk och helt igenom politiskt påverkbar. Det är inte riktigt sant. Vi har politisk makt, ekonomisk makt och medial makt. När de här tre maktcentra samverkar så bildar de en maktgruppering som ligger utanför ”majoritetssamhället”. De har makten att genom media och opinionsbildning påverka vilka som kan vinna val. Mycket av de problem med demokratin vi ser just nu handlar nog om att den här gruppen har för stort inflytande över det demokratiska skeendet. Kan bara påpeka hur koncentrationen och centraliseringen av media ser ut. I stort sett alla medier i Sverige finns, ägs eller styrs från Stockholm.

Det andra stora hotet mot demokratin kommer från grupper som undertrycks eller förtrycks av ”majoritetssamhället” eller den centralt placerade maktgrupperingen. De här oppositionella grupperna kan utvecklas till odemokratiska revolutionära grupper och innebära hot.

Den tilltagande polariseringen är ett tecken på att demokratin fungerar sämre. Samtidigt finns nog inget bättre styrelseskick än demokrati för att lösa upp polarisering och motsättningar.