Varningssignalerna vad gäller bubblor och AI är så många att det snarast påminner om historien om herden som omigen ropade ”vargen kommer”. Men så en dag kom verkligen vargen.

Varför spricker inte bubblan egentligen? Det enkla svaret är att det finns så många inflytelserika parter som inte vill att bubblan skall spricka. De inflytelserika parterna har verktyg som är tillräckligt effektiva för att hålla allt flytande. Framför allt har man verktyget att man kan producera nya pengar efter onskemål. Man har också ett starkt verktyg i och med att man kan skapa en verklighetsbeskrivning som gynnar dem själva och skapar en illusion av att den här ekonomiska världsordningen är gynnsam för människor i allmänhet.

Den nuvarande ekonomiska världsordningen skapar produkter och rikedom. Men den fördelar inte välstånd och rikedom på ett rättvist sätt. Den skapar omåttlig rikedom åt ett fåtal. Den skapar välstånd åt en privilegierad samhällsklass som finns där för att försvara och upprätthålla systemet. Sedan finns förlorarna i stort antal. Ett ojämlikt samhälle kräver att det finns ett stort antal fattiga människor som skall arbeta och producera det överskott som gör ett fåtal människor omåttligt rika.

Det är inkomst av kapital som har gjort människor riktigt rika. Inkomst av arbete gör aldrig människor rika. Man kan många gånger överleva och försörja sig på arbete. Men du blir aldrig rik.

Spekulation är det som gjort vissa omättligt rika. Receptet är egentligen enkelt. Förvärva eller bygg en tillgång med lånade pengar. Se till att värdet på tillgången ökar. Det finns olika sätt att göra det. Men i huvudsak värderas en tillgång efter hur mycket vinst tillgången genererar. Grunden är P/E tal eller price/earning talet. Priset på företaget är proportionellt mot vinsten. Hur stort P/Evtalet är kan variera något. Men en viktig faktor är tillväxt. Ett företag som visar ökande omsättning och ökande vinst får ofta ett högt P/E tal. Det är en anledning till att bubblor i nya sektorer skapas. AI ses som en framtidsbranch. Omsättningen växer och de värderas skyhögt i förhållande till vinsten. Det är egentligen framtida, förväntade vinster man räknar med. Det gör också att det finns en vilja hos företagen att framställa sig själva som mer AI än de egentligen är. Så skapas illusionerna som gör att bubblor byggs.

Stor tillgång till billiga pengar är en förutsättning för att spekulationen skall bli omfattande. Marknaden och marknadens aktörer bedriver om tung lobbyism för att bygga de förutsättningar som skall göra spekulationen möjlig. Politiker faller lått undan för lobbyismen. Det finns också en rätt stor grupp med välbärgad urban medelklass som gynnats av spekulationen. Framför allt värdeökningen på bostäder har gjort många välbärgade.

Men systemet är i grunden absurt genom att det skapar så mycket ojämlikhet och orättvisa. Det är också i hög grad instabilt och alla väntar på upplösningen.

Sedan är det som författarinnan skriver. Risken är att vinsterna privatiseras medan förlusterna socialiseras.. När bubblan spricker kommer alla att få stå för förlusterna. Även samhällets fattiga som aldrig såg några vinster.

En underbar text att läsa. Kan inte låta bli att fundera över skillnaden mellan just en underbar text, en medelmåttig och en intetsägande jäspningstext. Den sistnämnda är den vanligaste.

Det här är egentligen ingen stor kritik mot alla som skriver det menlösa. För det finns efterfrågan på att fylla upp ett utrymme med text. Man får betalt, men hjärtat och det djupa intellektet kan inte finnas med jämt och överallt.

Inspiration är en sällsynt process. När man hämtar upp en berättelse från djupare nivåer av medvetande. Man måste vårda den kanalen och vara modig. En text som skrivs av kärlek och nödvändighet. Den skrivs inte därför att det finns efterfrågan eller för att en arbetsgivare vill ha en viss text.

Jag känner direkt skillnaden mellan olika typer av text. Det här kanske är personligt, men jag tror inte det.

Richard Swartz är någon som skriver de här texterna. De är ärliga och de stryker inte medhårs. De är på något sätt universiella. De kan läsas om tio år och vara relevanta även då. Eller lästs för 20 år sen.

Det finns även böcker som träffar på djupet och säjer någonting generellt. Harry Potterböckerna tillhör den kategorin. Han Kang är också en författare som ger mej det intrycket.

Här skildras det viktiga temat om skillnaden mellan verkliga händelser och verklighetsbeskrivningen. Där finns en skillnad. Det temat är så viktigt att det ofta är genomgående för de stora böckerna och de viktiga berättelserna.

Vi lever inte i verkligheten, vi lever i en beskrivning av verkligheten. Det innebär att vi alla lever våra liv vid sidan av verkligheten. De flesta är inte medvetna om den skillnaden. Man är helt uppslukade.

Berättelsen om de tre rummen antyder någonting verkligt. Berättelsen om människor som medvetet försöker styra och manipulera berättelserna är också universiell och verklig. Det är kanske den yttersta makten som finns där. I att kunna styra berättelserna och därigenom styra människorna.

Världsläget just nu är hemskt. Jag funderar över om det verkligen är så eller om vår klarsyn och uppmärksamhet är större nu, och allt därmed lyfts fram i ljuset. Det kanske är så att man inte längre kan komma undan och gömma det hemska. Nu med mobiltelefoner och internet.

När jag är i mitt mer optimistiska läge så tror jag att det kan vara så. Det fanns mycket mörker tidigare också. Kinas kulturrevolution, Stalins utrensningar, USAs imperialism och Vietnamkriget, Hela kolonialismen.

Vår medvetenhet och vår kunskap är större nu. Vi har våra internationella bovar. Putin, Trump och Netanyahu. Men allt som görs registreras och kan synas. Läget är bedrövligt men det finns hela tiden människor som verkar för att det skall bli bättre. Vi har Greta Thunberg, Edward Snowden och många andra.

Motståndet mot de/vi som vill att det goda segrar är enormt. Framför allt handlar det om girighet och egoism. Eller som man säjer här ”cash och olja”. Just nu hittar man Trump, Putin och Netanyahu i toppen för de krafter som vill ha en laglös värld, där makten tar det den vill ha.

Men långsiktigt kommer mörkret inte att vinna eftersom mänskligheten i grunden är god. Vi kan tillfälligt bli lurade och låta oss skrämmas. Men inte i långa loppet.

En bra analys av Håkan Boström. Det som skrivs är en bra sammanfattning av utvecklingen. Den här trenden till centralism är global. Det är faktiskt värre på många andra håll. Sverige är i grunden ett rättvist välfärdssamhälle därför slår förändringarna inte lika hårt här som i andra länder och andra delar av världen. I Till exempel Rumänien flyttar människor inte bara ifrån landsbygden. Man flyttar även från landet till rikare områden i andra länder. Det blir ett svårt läge för hela landet.

Skall man bara acceptera det som händer som en del av utvecklingen eller finns det saker som borde ändras.

Jag anser att det finns saker som borde förändras. Förhållandena mellan centrum och periferin är inte jämlika och rättvisa. Råvaror, energi och andra resurser hämtas från landsbygden och de betalas inte alls efter dess rätta värde. Det här är ett fenomen som i sin yttersta konsekvens är kolonialism.

Det här är en funktion av vår ekonomiska världsordning. Det finns ett direkt samband mellan makt och rikedom. Ju mer makt en grupp eller eller ett område har ju rikare blir det. Blir man rik på andras bekostnad för att man har mer makt måste det ses som en orättvisa.

Det kan härledas till det ögonblick där man förhandlar eller gör upp om priset på en vara eller tjänst. Två parter sitter på varsin sida av ett bord. Vem av parterna som kommer att få den största andel av den vinst som transaktionen ger upphov till, beror på respektive parts makt i förhållande till den andra.

Makt i det här sammanhanget är

Kunskap och information.

Ekonomisk storlek och styrka.

Marknadsföring och innehav av starka varumärken.

Politiskt och medialt inflytande.

Det här förklarar skillnaden i inkomst och rikedom mellan kvinnor och män. Det förklarar skillnaden i rikedom mellan storstad och landsbygd. Det är också en förklaring till kolonialism.

Samlar man makt i Stockholm så kommer det området att bli Sveriges rikaste. Det är ett systemfel i världen att vi betalar allt för lite för de varor och tjänster som produceras på landsbygden. Det här drabbar jordbruket och primärproduktionen av mat. Även vattenkraft, vindkraft eller gruvdrift tillför alltför lite pengar och rikedom till landsbygden.

Allt det här skapar en obalans i relationen som leder fram till att landsbygden utarmas och stora staden växer.

Urbanisering är en naturlig process som förstärks av att relationen mellan storstad och landsbygd är ojämlik. Den relationen måste bli mer jämlik och rättvis.

Israeliska militären jagar terrorister. Men vad är terrorism och vem är terrorist? I den här artikeln beskrivs hur militärer skjuter rakt in i en demonstrerande grupp människor. Det fanns inga vapen i den demonstrerande gruppen. Där fanns några journalister och fotografer. Den man siktade på var en fotograf.

Här handlar det åter om beskrivning av verkligheten och vem sitter på tolkningsföreträdet. Vi har varit i den här diskussionen förr där rebeller eller dåtidens terrorister helt plötsligt blev frihetshjältar när de vunnit kampen över en förtryckande regim. Nu är vi i ett läge där alla regimer bekämpar terrorister. Kina, Ryssland och Israel bekämpar terrorister. Hela folkmordsaktionen i Gaza motiverades med att man bekämpade terrorister i form av Hamas. Putin går hårt fram mot befolkningar i Ryska regioner med motivet att bekämpa terrorism.

Är terrorism det våld som kommer efter en lång tid av förtryck mot befolkningen på en viss plats? Kina har etablerat koncentrationsläger för Uigurer med motivet att bekämpa tendenser till terrorism i regionen.

Men värst, just nu, är kanske Israel som enligt uppgift dödat 70 000 människor i Gaza för att bekämpa terrorism.

Terrorism skulle väl kunna beskrivas som att man går fram med dödligt våld mot obeväpnade, oskyldiga människor. Det är en exakt beskrivning av vad den Israeliska armen gjorde.

Då återkommer vi till att vad som beskrivs som terrorism är beroende av vem som sitter på tolkningsföreträdet. Vem har makten att skriva historien. Det säjs att det är segraren som skriver historien. Det är nog sant även i hur man beskriver och behandlar terrorism. Sedan är det en viktig sanning som sakta tränger igenom att det gruppen eller grupperna med mest makt som står för den verklighetsbeskrivning som dominerar samhället. Den beskrivning som kommer att styra utvecklingen.

En hemsk sak med Israels framfart är hur lätt man kommer undan med sina övergrepp. Man dödar, förföljer och misshandlar och reaktionerna från västliga demokratier är förynta och förlåtande. Israel har korrumperat hela västvärlden. I botten på det här finns rasism och gammal kolonialism. Omedvetet så är det fortfarande så att alla människor inte är lika mycket värda. Det är alltför lätt att avfärda Palestinier som potentiella terrorister. Även kvinnor och barn.

Det är egentligen två olika frågor här. Är det bra att vara ekonomiskt oberoende? Vad är det som gör oss lyckliga?.

Ekonomiskt oberoende gör oss fria och ökar vår trygghet. Vi är inte beroende av att någon skall betala lön till oss eller beroende av att vi är friska och motiverade att jobba. Vi får en ny frihet att välja vad vi vill göra med våra liv.

Lycka är ett svårt begrepp. Finns lycka överhuvud taget. Är det inte egentligen en illusorisk dröm. Vi kanske tror att lycka är att slippa ansvar och ta dagen som den kommer. Det är i alla fall mångas dröm om lycka. Men det är inte så vi är skapade och det är inte ett bra mål för livet. Tvärtom tror jag att förmågan att ta ansvar är ett av livets viktigaste mål. När vi utvecklas som människa innebär det att förmågan att ta ansvar ökar. Det är egentlige bara det unga barnet som kan slippa ifrån ansvar. När vi blir föräldrar tvingas vi till att ta ansvar för andra människor. Då växer vi.

Glädje är ett bättre och verkligare mål i livet än lycka. Glädjen är spontan och ögonblicklig. Glädjen kräver närvaro i stunden. Att man är så vaken att man kan glädjas åt de små saker och spontana ögonblick som bara kommer.

Det är ett viktigt mål att bli mer ekonomiskt oberoende. Helt oberoende kommer man aldrig att bli. Det är inte heller meningsfullt. Men att vara hårt skuldsatt och tvingad till ett liv och en tillvaro man vantrivs med är inte bra. Man skall söka den frihet som ekonomiskt oberoende kan ge. Det är viktigt, men det är inte slutmålet med livet. När man uppnått det börjar det viktiga steget att finna motiv för att leva livet.

Ansvarsfrihet är inget bra mål. Det innebär att man tillbakabildas till ett självupptaget barn. Vi måste tvärtom utveckla vår förmåga till ansvar.stagande Först för oss själva, sedan för människor i vår omgivning och slutligen för hela mänskligheten och vår planet. Då har vi nått fram.

Det här med media och sanningen behöver redas ut. Det finns ett behov av mångfald inom media. Det är jobbigt med journalister som tror att man har monopol på sanningen.

Helt objektiva medier finns inte. Det finns alltid en viss subjektivitet.Först måste vi skilja på den medvetna och den omedvetna sujektiviteten.

Den medvetna innebär att man medvetet lägger till och drar ifrån när man skall beskriva en händelse. Det betyder inte att man ljuger. Man kan helt enkelt göra ett aktivt val av alla tillgängliga fakta. Vissa saker kommer inte med medan andra fakta lyfts fram och betonas. Det skapar ett helt annat intryck än vad en annan prioritering skulle göra.

Sedan finns propagandan och den medvetna lögnen. Det tror jag inte finns så mycket av i Sverige, men det är vanligt att diktaturer tar till det. I en krigssituation så förekommer mycket ren propaganda.

Sedan har vi den omedvetna subjektiviteten som helt enkelt är en funktion av journalisternas egen bakgrund och uppväxt. Alla människor har sin last av förutfattade meningar, fördomar och erfarenheter med sig. Det präglar vilken syn man har på tillvaron och det präglar hur man beskriver världen. Vi har till exempel kvinnor-män, kristen-muslim, landsbygd-storstad. Bakgrunden här kommer att prägla hur man ser på verkligheten. De här skillnaderna är ofta omedvetna men skapar en subjektivitet i beskrivningen av händelser. Det finns numer ofta en medvetenhet om att de här skillnaderna har en betydelse. Man är mån om att det skall finnas både kvinnor och män på en redaktion. Men ofta låtsas man som om det inte har någon betydelse att nästan all journalistik bedrivs från storstad/Stockholm. Vilket är en viktig orsak till att förtroendet för etablerade medier minskat.

Det enda riktigt kraftfulla sättet att hantera den omedvetna subjektiviteten är att se till att det finns mångfald och spridning.

När Lars Böhlin och många andra angriper alternativa medier är det egentligen mångfalden och spridningen man angriper. Lite invant, småsint är det.

Vi medborgare skall definitivt vara glad över att internet medfört att mångfalden ökat. Allt som finns där är inte bra eller sant. Men det är sant att mångfalden är bra för landet och för demokratin.

Människans livsstil är miljöfarlig. Då menar jag mänskligheten som helhet. Slutsatsen är egentligen enkel. Mänsklighetens hot mot miljö och klimat är proportionellt mot antalet människor totalt och beroende av människors miljö och klimatfarliga beteende. Ju fler människor vi är ju större skada orsakar vi. Men det är svårt att reglera antalet människor.

Det vi kan påverka är vårt beteende. Vi kommer alltid att påverka vår miljö. Men det kan ske i högre eller lägre grad. Här har vi ett globalt ansvar. Det finns livsstilar som skadar mer och det finns livsstilar som påverkar mindre. Generellt är det så att ju rikare vi är ju mer skadar vi.

Konsumtion skadar. Överkonsumtion är det som kan komma att förstöra vår planet. Mönstret måste brytas. Vi måste lära oss att inte konsumera mer än vad vi verkligen behöver. Det gäller allt. Mat, kläder, saker, bostäder, resor ………….

Det måste uppfattas som omoraliskt och oetiskt att överkonsumera.

Sedan måste vi på allvar angripa de strukturer och tankemönster som håller oss fångna i ett överkonsumtionssamhälle. Hela den ekonomiska världsordningen driver oss in i överkonsumtion. Systemet med lånefinansierad verksamhet hållar oss fängslade i ett konsumtionssamhälle. När vi är satta i skuld har vi förlorat vår frihet och kan bara fortsätta leva i det nuvarande systemet.

Tanken att vi är beroende av tillväxt hela tiden är i grunden absurd. Inget stabilt system kan fungera långsiktigt med oavsbruten tillväxt. Vi måste försöka finna ett samhälls och ett ekonomiskt system, som strävar efter balans. Inte evig tillväxt.

Vi har levt med flera svåra miljöproblem. Klimatkrisen står på agendan och nu problemet med plaster och plastfragment överallt. Det är egentligen olika delar av samma problem. Ett mänskligt beteende som förstör den här planeten. Vi måste helt enkelt förändras annars kommer vi att framkalla en global katastrof. Vi måste börja med oss själva och sedan kräva en förändring av själva samhället.

Vad innebär den här urbaniseringen för människor och mänskligheten. Det är en utveckling som är svår att stoppa. Vi står inför ett skifte där jordens befolkning förmodligen kommer att minska. Vad innebär det för urbaniseringen.

Att bo i en stad jämfört med att bo på landsbygden innebär fördelar. De allmänna kommunikationerna är bättre. Tillgången till och närheten till service är bättre. Kulturutbudet är större. Det kan vara lättare att hitta jobb och försörjning. Lönenivån ligger ofta högre än på landsbygden.

Fördelen med landsbygden ligger i att tillgången och närheten till naturen är bättre. Boendet blir ofta billigare och du kan lätt få ett större boende för samma kostnad. Det är lättare att hitta tystnad på landsbygden än i stora staden. Det är lättare att använda bilen på landsbygden. Utrymmet och tillgången till parkeringar är bättre.

Sedan undrar man över hur en storstad fungerar rent praktiskt med vatten oh avlopp till exempel. Eller med försörjning av mat och energi. Hur behandlar man allt avfall som skapas av så många människor.

Det finns en risk att en megastad suger ut en omfattande landsbygd för att få tillgång till de resurser som den stora befolkningen kräver. Framför allt tillgången på färskt vatten kan vara avgörande och hamna i konflikt med lantbrukets behov. Sedan är det oftast en maktfråga vem som kommer att köra över vem. Då vinner alltid megastaden. Det finns alltid en latent konflikt mellan en megastad och den omgivande landsbygden. Drivkraften är den ojämna maktfördelningen mellan stad och land.

Det har hittllis varit lockande för den unga befolkningen från landsbygden att flytta in till storstaden eller megastaden. Utbudet av allt är så mycket större. Den vuxna eller gamla befolkningen har haft lättare att se landsbygdens fördelar.

Relationen mellan megastäder och landsbygd är inte jämlik. Den är inte heller rättvis eftersom i stort sett alla beslut fattas i stora staden och det är till megastadens fördel.

Om vi omdefinierar livets mål och mening på så sätt att det är andlig utveckling som är målet. Inte materiell utveckling. Då kommer landsbygdens särprägel att uppskattas mer. Den andliga utvecklingen är lättare i tystnad och avskildhet. Men det är ingen avgörande sak.

Urbaniseringen kommer nog att fortgå eller åtminstone vara en del av utvecklingen även när befolkningen i stora länder slutar öka och kanske minskar istället. Japan är ett land som kommit in i folkminskningsstadiet. Kanske därför som Tokyo inte längre är världens största stad.

Men folkminskningen på landsbygden kommer att fortsätta. I rika länder kommer säkert dubbelt boende bli vanligt. Sommarhus på landet och vinterlägenhet i megastaden.

Men vi måste reda ut jämlikhets och rättvisefrågorna mellan storstad och landsbygd. Där har vi långt kvar och därför har vi konflikter och klyftor.

Centralism är en sjukdom på samhällsnivå. Den kommer från obalans i maktstrukturen och att tolkningsföreträdet koncentrerats. Den finns inte bara inom politik utan den finns inom olika delar av samhället. Men den förlamar och försvårar utveckling.

Vi är mitt inne just nu i en process där vi skall byta ut vår nuvarande leasingbil mot en ny. Det innebär diskussioner med bilförsäljare. Vi har fått höra hur centralismen slagit hårt även mot hans arbete. Han beskrev hur han nu säljer färre bilar men att arbetsbelastningen ökat. Organisationen har centraliserats och nu sitter han fast i olika kontroll, dokumentation och uppföljningsprocedurer. Man kontrollerar hur han svarar i telefon och besvarar mail. Byråkratiseringen låter hemsk. Den är en funktion av centralismen. De som sitter i centrum känner ett behov av att kontrollera sina anställda och följa upp verksamheten.

Ett argument som centralister tycker är viktigt är att verksamheten skull utövas lika på olika platser. Man har svårt för olikhet vad gäller prioriteringar och utförande. Man kan på stort avstånd se att det finns pengar att spara genom att plocka bort vissa saker. Man vill gärna mäta och detaljstyra det som görs.

Det man glömmer är att arbetsglädjen försvinner om man inte får sätta sin egen prägel på hur man gör jobbet. Då tappar man medarbetare.

Man inser inte heller hur mycket tid och pengar själva byråkratin kostar. Slutligen inser man inte hur dyra och ofta destruktiva för jobbet man själva är.

Centralismen är en svår samhällssjudom som skapar ett samhälle som inte fungerar bra. Som skapar ett samhälle med djupa klyftor. Klyftor mellan centrum och periferin. Vi måste sträva efter att arbeta bort den här defekten i samhället.