Kolonialism är inte ett olycksfall i arbetet. Det är en naturlig del av den globala ekonomiska ordningen. Marknadsliberalism och globalisering skapar den här ekonomiska verkligheten. Vi måste förstå att det här är en del av verkligheten.

Marknadsliberalism innebär att man släpper marknaden fri och obunden. Det finns ingen naturlig mekanism i marknaden att ta hänsyn till människor och miljö. Det är bara om misshandel av människor, natur och miljö blir en kostnad för marknaden som man börjar visa hänsyn. Men sätter man värdet noll på människor och miljö så kommer man att gå fram mycket brutalt och hänsynslöst.

I fattiga länder och i fattiga områden är inte människor och naturen mycket värda. De behandlas därefter.

Marknaden kan aldrig släppas fri. Marknadsliberalism är en farlig grundtanke. Skall marknaden kunna leva ett liv så måste det finnas lagar, regler och mekanismer som håller efter den. Det fungerar väl så där i lagbundna rika länder. Det fungerar inte alls i fattiga länder.

Vi måste få en ekonomisk världsordning 2.0 där samhället och staten får mycket mer att säja till om. Framför allt måste det vara ett globalt skydd för svaga och utsatta. Marknaden måste kontrolleras mycket hårdare.