Vi kan inte fortsätta med låtgåpolitiken. Marknadsliberalism är en ide om att ”överlåt saken till marknaden så fixar den alla problem”. Det är inte sant och det har aldrig varit sant. Vi måste som samhälle ta ansvar för utvecklingen. Marknaden klarar av att få hjulen att snurra. Men det bygger på egoism och girighet. Man tar inte ansvar för människor, klimat och miljö. Det måste vi människor göra eller staten och samhället som är vår förlängda arm.

Vi har helt enkelt inte råd med all dumhet som frodas just nu.

Vi måste förstå den ekonomiska världsordningen mycket bättre. Inte för att döda den utan för att få den att tjäna våra intressen. Inte som nu där mänskligheten är slav under den globala ekonomiska världsordningen.

Det som i grunden styr vem som blir rik och vem som är och förblir fattig är makt. Det är inte tillgången på värdefulla naturresurser. Det exemplifieras tydligt i det som tas upp här.

Man kan härleda det till prisbildningsprocessen. När det är två parter som förhandlar om priset för en vara, tjänst eller som här en viktig naturresurs som el. Då är det den part med mest makt som kommer att göra den bästa affären. Den som kommer att ta den största andelen av den vinst som uppgörelsen genererar. Och ju större skillnaden i makt är ju större kommer skillnaden i utfall att bli.

Makt i det här sammanhanget är.

Kunskap och information

Ekonomisk styrka och storlek

Marknadsföring och starka varumärken

Politiskt och medialt inflytande.

Det här är de viktigaste maktfaktorerna. Kolonialism är en följd av den här lagen. Vi har inte längre råd att fortsätta att vara dumma.