Det här är ett genomgående problem. Svårigheterna att finansiera välfärden. I grunden är det strukturella förändringar som skapar problemen.

Vi har en långtgående förändring av samhället. Det är en global företeelse. Allt mer av de totala inkomsterna eller vinsterna i samhället faller ut som inkomst av kapital. Allt mindre andel faller ut som inkomst av tjänst eller inkomst av företagande. Det har mycket att göra med ny teknik som automatisering, robotisering, datorisering och nu AI. Det behövs helt enkelt mindre arbetskraft för att producera våra varor eller tjänster.

Det här skapar problem med beskattningen. Det är lätt och accepterat att beskatta arbete. Ja åtminstone upp till en viss nivå. I en globaliserad värld är det mycket svårare att beskatta kapitalet. Det går att blixtsnabbt flytta kapital mellan länder och världsdelar för att undgå skatt. Samma sak gäller i princip för företagsbeskattning. Multinationella företag har ofta verksamhet i många länder och kan välja att redovisa sina vinster där skatten är lägst.

Det blir svårare att finansiera välfärdsstaten med skatter i ett läge där företag, förmögna och rika kan flytta kapital och vinster för att minimera beskattning.

Undersökningar har visat att de rikaste och största företagen i världen också är de företag som betalar minst skatt.

Det här skapar problem för etablerade politiker och partier. Skall man höja skatter eller pruta på välfärden. Båda de här alternativen är impopulära. Kanske hos lite olika väljargrupper.Då söker sig väljarna till ytterlighetspartier. Man accepterar helt enkelt inte förutsättningarna utan man vill ha en förändring i grunden. För ojämlikheten har ökat och klyftorna har ökat.

De grupper som haft stora inkomster av kapital har seglat ifrån de andra. En viktig kapitalinkomst är värdeökningen på bostäder. Den har slagit mycket ojämnt mellan olika områden. Vissa områden, främst storstäder och större studentstäder, har blivit rika. Landsbygd och mindre städer har inte haft den här värdeökningen och har hamnat efter.

Samhället har inte velat eller kunnat hantera den här ojämlikheten, vilket skapat missnöje. Det har också gynnat missnöjespartier.

Vi behöver en uppdaterad ekonomisk världsordning. Ekonomisk världsordning 2.0. Får vi inte det kommer förmodligen missnöjet med dagens förhållanden att möblera om och bryta ner dagens värld.