Vi måste syna ”makten att påverka”. För den stora vattendelaren i vår värld går mellan ”maktens rätt” och ”rättens och rättvisans rätt”. Det öppna fria demokratiska samhället representerar rättvisans och rättens rätt.

Vi förstår nog det förskräckliga i maktmissbruk genom våld och hot om våld. Men förstår vi verkligen allvaret i missbruk av ”makten att påverka”. Häri finns den brutala propagandan där man medvetet förvränger sanningen och medvetet demoniserar sina motståndare. För här var Hitler och Mussolini mästare. Propagandan är en ytterlighet där den andra ytterligheten är den ofärgat sanna berättelsen. Helt fri från subjektivitet och försök att påverka.

Nu lever vi i en värld där det sker en förskjutning från den ofärgade objektiviteten mot ren propaganda. ”Makten att påverka” är så stor att den kan avsätta och tillsätta ledare och den kan starta krig och blodbad. Vad består den egentligen av.

Medial makt. Här har den tekniska utvecklingen förändrat spelplan helt. Det finns nu möjlighet för en rik och inflytelserik aktör att utöva mycket makt. Vi har till exempel Rupert Murdoch som skrutit med att det var han som tillsatte Blair och Cameron. Han har också varit inblandad i spelet kring Trump. Många av de ledande medierna är idag upptagna med att bygga och upprätthålla en verklighetsbeskrivning. Skapad för att stödja makten.

Makt genom kontakter och nepotism. I alla maktcentra spelar kontakter, släktskap och vänskap en stor roll för att hålla ihop makten.

Korruption. Här finns inte bara den rena korruptionen. ”Pengar under bordet”. utan även gynnandet av närstående grupper och områden där makten finns.

Lobbyism. Direkt påverkan från dem som har pengar.

För att förstå utvecklingen måste vi ta ”makten att påverka” på allvar. Vi måste också stärka rättens och rättvisans rätt. Den globala rättsordningen står framför allt FN för. De behöver vårt stöd.

”Den verklighetsbeskrivning som gynnar makten mest” kommer att dominera. Så sant. Ibland kommer det fram blixtar av klarsynthet och ljus. Det här var en sådan. För det finns alltid någon form av subjektivitet i nyhetsrapporteringen. Man framför en beskrivning av omgivande verklighet som finns där för att gynna makten.

Och vad är egentligen den styrande makten? Du hittar inte den på vänster-högerskalan. Utan den bästa beskrivningen på den sittande makten är nog ”etablissemanget”. Den centralt placerade gruppering av människor med makt. Vi pratar om politisk, ekonomisk och medial makt. En grupp som nog har liberala värderingar som bryr sig mycket om ”wokefrågor”. Intresse för minoritetsfrågor. Däremot vill man aldrig kännas vid rena klassfrågor. Det är en i grunden välbärgad grupp som aldrig vill erkänna att man är privilegierad och välbärgad. De flesta politiska partierna har en kärna hämtad från etablissemanget. Medierna domineras av just etablissemanget och den verklighetsbeskrivning man för ut finns där för att skydda just etablissemanget.

Det är svårt att se och förstå vad som händer, just när det händer. Få är så neutrala och obundna att de kan se objektivt och neutralt. Dessutom är mönstren svåra att se när man är mitt i händelsen. Oftast krävs historiens distans för att riktigt förstå.

Det har upprepats så många gånger nu. ”Demokratin är hotad”. Jag tror också att det finns hot mot demokratin. Men från olika håll.

Dels finns hotet uppifrån, från den sittande makten. Den känner sig hotad och börjar inskränka demokratiska fri och rättigheter. Man utökar kontroll och övervakning. Det här är nog det största hotet just nu. Häri ingår trenden med autokratisering.

Man kan också diskutera begreppet ”majoritetssamhället”. Det bygger på tanken att makten är politisk och helt igenom politiskt påverkbar. Det är inte riktigt sant. Vi har politisk makt, ekonomisk makt och medial makt. När de här tre maktcentra samverkar så bildar de en maktgruppering som ligger utanför ”majoritetssamhället”. De har makten att genom media och opinionsbildning påverka vilka som kan vinna val. Mycket av de problem med demokratin vi ser just nu handlar nog om att den här gruppen har för stort inflytande över det demokratiska skeendet. Kan bara påpeka hur koncentrationen och centraliseringen av media ser ut. I stort sett alla medier i Sverige finns, ägs eller styrs från Stockholm.

Det andra stora hotet mot demokratin kommer från grupper som undertrycks eller förtrycks av ”majoritetssamhället” eller den centralt placerade maktgrupperingen. De här oppositionella grupperna kan utvecklas till odemokratiska revolutionära grupper och innebära hot.

Den tilltagande polariseringen är ett tecken på att demokratin fungerar sämre. Samtidigt finns nog inget bättre styrelseskick än demokrati för att lösa upp polarisering och motsättningar.

Leylinjerna är en omtvistad alternativ kunskap. Jag tycker att vi skall visa respekt för det som vi ännu inte vet och förstår. För det vet vi av erfarenhet att det har aldrig funnits en tid där vetandet varit fullständigt och komplett. När tiden går yppar sig alltid nya kunskaper. Spjutspetskunskapen visar sig vara bara en del av en mer vid och mer omfattande kunskap. Häri ligger en trygghet och en framtidstro som är viktig. Så avfärda aldrig någonting lättvindigt.

Jag anar en trötthet hos Jonas T på allt det nya som egentligen bara medför försämringar för vanliga människor. Att vi sakta tappar kontakten med naturen och det som egentligen är viktigt. Att ny teknik och nya möjligheter bara förvillar oss och leder oss i fel riktning. Det vackra ligger oftast i det enkla.

Att gå bakåt i utvecklingen är omöjligt, men vi måste lära oss att förstå och att välja det goda och det bra. Inte bara naivt enfaldigt alltid säja ja.

Det här med korruption är värt ett inlägg. Jag har tidigare varit av den åsikten att korruption varit en passiv företeelse. En bieffekt av makt. Ungefär som att järn rostar. En oundviklig effekt av tid och fukt.

Jag har nog sakta bytt åsikt. Korruption är ett aktivt sätt för en maktelit eller en diktator, som i Rysslands fall, att behålla makten. Man bygger medvetet skyddszoner runt sin makt med köpt lojalitet. De här zonerna finns i olika lager. Närmast härskaren finns ofta släkt och vänner i ett tätt lager. Nepotism. Längre bort finns andra köpta människor i gynnade positioner. Sedan kommer den välbärgade, gynnade medelklassen som också lever gott i systemet. Allt för att skapa skydd mot folket som är förlorarna. Det är folket som i Rysslands fall skickas ut i kriget.

Det enda som har en chans att bryta det här mönstret är demokrati. Ett formaliserat och rättvist sätt att tillsätta makthavarna. Det öppna, fria, demokratiska samhället är verkligen värt att slåss för.

Det här debattinlägget visar att den verkliga striden står mellan två skilda verklighetsbeskrivningar. Den Israeliska och den Palestinska. De blodigaste och mest allvarliga striderna står alltid mellan skilda verklighetsbeskrivningarna.

Hur skall man kunna kompromissa om verkligheten?

Det fortsätter ofta med en demonisering av motståndarsidan och ofta utmynnar det i våld och folkmord.

Hur skall man kunna kämpa emot polarisering i skilda verklighetsbeskrivningar? Enligt min mening är brobyggarna viktiga. De som har förmågan att ta två steg tillbaka och se på båda sidors beskrivningar med någon form av objektivitet och distans. Att förstå och försöka skapa förståelse.

Det är också rätt att släppa fram mångfalden. Benjamin K S står för den ena sidans verklighetsbeskrivning. Då måste man också låta företrädare för den Palestinska saken komma fram. Annars blir det fel. Ensidighet bygger bara på polariseringen.

EU är potentiellt farligt. De här idiotiska korkarna är bara ett symptom på ett allvarligt problem.

Makt samlar makt.

Vilka funktioner finns det som kan bromsa EU s maktambitioner? Egentligen inga som har tillräckligt mycket inflytande för att på allvar bromsa EU. Här finns ett demokratiskt underskott. Det är alltför diffust vad man skall rösta på i EU. Om jag röstar på Centerpartiet i EU valet vad kommer det att utmynna i för slags EU politik? Då kan man ställa frågan om inte valet bara är ett sätt att göra EU s makt legitim.

I EU lever byråkratin, de ledande politikerna och tjänstemännen sitt eget liv skilt från medborgarnas vardag. Riktig demokrati måste ha en decentralistisk grundton. Det måste på allvar handla om medborgarnas delaktighet och inflytande.

Det här har EU lämnat. Makt suger åt sig mer makt. Erfarenheten från andra imperier är inte positiv. Det krävdes våld för att lösa upp forna Jugoslavien och Sovjetunionen. Kina och Indien är knappast demokratiska och man förtrycker minoriteter i periferin.

Det enda sättet att få en bra utveckling i Europa vore att bibehålla den lagstiftande makten i respektive land och låta EU bli enbart ett samarbetsorgan.

Då måste ju motfrågan bli. Vad är det då som hjälper miljö och klimat? Det ärliga svaret blir ingenting av det som görs just nu.

Det finns två verklighetsbeskrivningar eller tolkningar som står emot varandra. Den första är den helt dominerande och den säjer att teknisk utveckling och samhällets satsningar kommer att medföra de förändringar som behövs för att klara klimatet. Ett helt oförändrat grundsystem med mer klimatvänlig teknik och några nya regler räcker. Det behövs inga grundläggande förändringar av vanor och livsstil.

Den andra beskrivningen av problemet slår fast att vi behöver förändras. Våra vanor, vår livsstil och vårt samhälle måste förändras för att vi skall klara klimat och miljö. Det är nog också klimataktivisternas övertygelse.

Ingenting av det vi ser hittills visar att det första alternativet räcker för att klara miljö och klimat. Ny teknik bidrar till förbättring, men det räcker inte eftersom konsumtionen av varor och resor ökar hela tiden, Det är det etablerade samhällets version. Tar man i beaktande att det är den fattigaste delen av världen som drabbas hårdast av klimatkatastrofen förstår man orättvisan i utvecklingen.

Så det är två verklighetstolkningar som står emot varandra. Jag väljer inte hycklarnas beskrivning, utan sätter större tilltro till klimataktivisterna.

Centralism är verkligen en destruktiv kraft. Varför inte bara låta olika områden utvecklas? Centrum och periferi, storstad och landsbygd. Alla måste få leva under samma förhållanden och regler. Så är det verkligen inte idag.

Mycket av den turbulens, konflikt och polarisering vi ser idag handlar om den växande klyftan mellan centrum, storstad, och periferin, landsbygd. Det har blivit till en konkurrens om högutbildade människor och investeringar Där storstad, centrum har alla resurser att konkurrera ut landsbygden.

Men är det det här landet vi egentligen vill ha? Vill vi ha ett A och ett B lag. Vill vi bygga ett land där elit och överklass står emot de andra i en underklass. Formulerar man det så här är det nog inte många som säjer Ja. Men det är den här världen vi bygger, naivt omedvetna om konsekvenserna.

Göteborg eller Stockholm som huvudstad spelar ingen roll för oss som bor på landsbygden. Men vi vill inte ha den här världen som är så tydligt centralistisk.

Det är faktiskt sant. Vänstern behöver uppdatera sina teorier om varför världen är en ojämlik och orättvis plats. Men det innebär inte att man har i grunden fel.

De ekonomiska teorierna behöver uppdateras och den ekonomiska förståelsen måste bli större. Först måste vi förstå att det akademiska ämnet ekonomi i grunden är en beteendevetenskap. Det handlar om mänskligt beteende i relation till pengar och resurser. Det innebär att ekonomiska förhållanden är politiskt påverkbara.

Marknadsliberalerna vill gärna se ekonomi som ett naturvetenskapligt ämne där mänsklig påverkan och inverkan bara stör de naturliga ekonomiska lagarna. Bäst fungerar, enligt deras syn, ekonomin om samhällets styrning är så liten som möjligt. Marknadsliberalism.

Den andra viktiga insikten är att det finns ett direkt samband mellan makt och vinst/rikedom. Det kan härledas från prisbildningsmekanismen. Tänk att två parter sitter på varsin sida av ett bord och förhandlar om priset på en vara eller tjänst. Då är det den relativa, inbördes makten som avgör vem som får den största andel av den vinst som uppgörelsen kommer att medföra. Parterna är i stort sett aldrig helt jämnbördiga.

Maktfaktorer i sammanhanget kan vara.

Kunskap och information

Ekonomisk storlek och styrka

Starka varumärken och marknadsföring

Politiskt och medialt inflytande

Utbud och efterfrågan påverkar också maktrelationen

Den här teorin är den mest grundläggande inom ekonomi. Den kan förklara varför kvinnors löner är i genomsnitt lägre än mäns. Den kan förklara varför vissa grupper och områden blir rikare än andra. Enkla teorier om utbud och efterfrågan kan aldrig klara det.

Makten är det man måste följa för att se hur samhället utvecklas. Kolonialism är det samhälle man får om makten är ojämnt spridd ur ett geografiskt perspektiv.