I en helt ny process, som det här med klimatkrisen, är det logiskt att man lär sig under processens gång. Att man då kanske överdriver när man inte vet så mycket är också logiskt. Det är ett sätt att ta det säkra före det osäkra. För det är i hög grad mänsklighetens framtid det handlar om.

Farorna är fortsatt mycket stora och vi kan fortfarande inte helt genomskåda alla problem som ligger framför oss. Det kan fortfarande finnas tröskeleffekter som skapar stora problem.

Just nu är det de sant konservativa som har medvind. De konservativa vill inte förändra samhället i grunden, utan bibehålla det tänkande som skapat problemen.

Det är inte bara problem med klimatet. Vi har många problem med miljön. Vi förstör många naturliga miljöer och djurvärlden utarmas. Vi överförbrukar livsviktiga resurser som till exempel vatten och odlingsbar jord. Vi fyller haven med plaster.

Mänskligheten lever idag inget hållbart liv. Värst är planetens rikaste. Världen är i hög grad ojämlik och orättvis.

Vi skapar redan nu en massa friktion och konflikter genom att världen är så ojämlik. Det kommer att bli värre.

Lösningen ligger inte i att konservera det gamla tänkandet. Teknikoptimismen är en del av konservatismen. Vi måste förändra vårt dysfunktionella beteende.

Här har Greta Thunberg och de mer radikala helt rätt.