DN befinner sig närma själva kärnan i storstadsetablissemanget. Vill man se den ena sidan i det polariserade landskapet så bör man läsa DN.

Här hänvisar man till tonårsperspektivet och det är intressant. För det finns ganska mycket av tonårsperspektiv i etablissemanget. Åtminstone i den mer wokeinspirerade progressiva delen.

Tonårstiden innebär att du skall frigöra dig från dina föräldrar. Det är en tid där man är självupptagen och självisk. Man är sett ur omgivningens perspektiv jobbig. Man vill ha frihet utan ansvar. Övertygad om att ha rätt och föräldragenerationen har fel.

Det är en nödvändig frigärelse för att kunna utvecklas till en fullvärdig människa. Det är en tid där man samlar kunskaper, men där kunskaperna inte utvecklats till visdom. Man kan definiera visdom som ett tillståd där kunskaper förädlats och integrerats som en del av personligheten. Kunskaper har blivit till en del av livet.

Just det här med själviskhet och självupptagenhet är en del av etablissemanget. Man har varit och betett sig som tonåringar. Det kan ju delvis bero på att tonåringar flyttat från landsbygden och mindre städer till Stockholm. Tonårsattityden tar man med sig. Och så genomsyrar den attityden hela gruppen och tidsandan.

Vi har haft populära slogans som illustrerar det här.

Satsa på dej själv.

En liberal har fötter, inte rötter.

Vi har haft teoretiska skapelser som GAL-TAN. Man talar där mycket om inselsmännen. Här finns en nedlåtenhet och ett förakt för ”dom andra”.

Det är dags att hela den här gruppen växer upp nu och inser att tonårsattityden skadar och polariserar. Det finns inget utrymme för den här nedlåtande attityden. Det finns klokhet och dumhet överallt i samhället. Det måste man vara ödmjuk inför. Var inte så jobbigt självsäker på att du alltid har rätt. Det finns många parspektiv och erfarenheter.

Samtidigt är tonårstiden viktig för att man skall utvecklas till en riktig människa. Men det är bara ett av stegen dit. Man får inte fastna där.