Det här är nog en av de stora revolutionerna i just vår tid. Vi blir allt äldre och det föds allt färre barn. Det innebär att det kommer att finnas många fler äldre människor i samhället. Man kan se det här som en kris och man kan välja att se det som en möjlighet.

Bejakar vi det nya och vänder blicken framåt ser vi det som en möjlighet. Det passar dock illa ihop med den dominerande tanken just nu att vi vill ha tillväxt. Tillväxt i ekonomin och tillväxt i antal invånare. Vi måste någon gång hitta andra sätt att organisera samhället. Fördelar med det andra sättet att se på samhället, alltså att vi eftersträvar balans och långsiktighet, skulle kunna vara.

Balans är en anpassning till att vi bara har en planet, Jorden. Här finns begränsade resurser som vi som mänsklighet måste förhålla oss till. Just nu har vi slagit i taket vad gäller utrymme för den koldioxid som släpps ut vid förbränning av framför allt fossilt lagrat kol. Men det är på många områden som vi far fram som busar. Vi förstör biotoper som är nödvändiga för många arter. Vi förbrukar vatten ur grundvattenreserver på ett icke hållbart sätt. Vi breder ut oss på marker som behövs för att odla den mat som världen behöver.

Det finns inget utrymme för tillväxt.

Vi har numer rationaliserat och robotiserat produktionen av varor så att det inte längre behövs så många människor för att göra jobbet. Det passar bra om arbetsstyrkan minskar i förhållande till det totala antalet människor. Vi kommer däremot att behöva många människor för att vårda alla. Inom sjukvård och äldreomsorg. Men de människorna finns när vi rationaliserar produktionen.

Det stora nuvarande och framför allt det stora framtida problemet är hur vi skall fördela vårt i grunden tillräckligt stora överskott. Det finns så det räcker för alla. Men vi misslyckas med att fördela välfärd och rikedom på ett jämlikt, rättvist och långsiktigt hållbart sätt.

Det gamla sättet att fördela välfärd och rikedom håller inte långre. krackeleringen har pågått ett tag men problemen ökar hela tiden. Vi har fördelat pengar genom att betala människor som deltar i produktionen av varor. Huvudsakligen med lön, men även med inkomst av företagsamhet. Sedan betalar människor skatt för att finansiera välfärdssamhället och gemensamma nyttigheter som polis och försvar. Men automatisering, rationalisering, robotisering, datorisering och nu AI kommer att göra att allt färre behövs för att producera varor. Skatteunderlaget kommer att minska och det blir allt svårare att finansiera välfärden. Man har löst det här kortsiktigt genom att låna. I stort sett alla länder är hårt skuldsatta och man fortsätter låna.

Vi behöver helt enkelt att tänka nytt. Vi måste anpassa vår världsordning till den verklighet som numer finns. Vi har inte så lång tid på oss.

Mycket tyder på att vi går mot en kollaps. Men då måste vi mentalt och intellektuellt vara förberedda på hur vi skall hantera världen efter kollapsen. När vi skall bygga upp en ny världsordning. Vi måste sluta ta ut mer än vad planeten klarar av och vi måste lära oss att fördela på ett hållbart och rättvist sätt.