Centern har fått en ny partiledare. Inte förstahandsvalet och inte ens andrahandsvalet. Kommentarerna har i första hand kommit från storstadsjournalister och från Stockholm. Ingen negativitet där, men mest fokus på om C är höger eller vänster. Däremot har det varit få kommentarer från landsbygden. Man anar att den nya ledaren inte har varit landsbygdens val.

Värst är nog kommentaren att Thand Ringqvist är en cellist från Jämtland. Hon är egentligen en erfaren Stockholmspolitiker. Det är en manipulativ kommentar som visar nedlåtenhet mot oss lantisar.

Men just nu har vi inte något val och tvingas acceptera det som valts. Egentligen är inte personen det viktigaste utan det är politiken. Här måste det vara tydligt att C är Sveriges landsbygdsparti.

Om C söker sig till höger eller vänster är i sammanhanget mindre viktigt. Men att vara landsbygdsparti innebär att man står upp för de fattigaste och minst utvecklade områdena i Sverige. Det kan vara svårt att kombinera med Moderaternas politik. Moderaterna är det främsta Stockholmspartiet och de har alltid gjort de rika och välbärgade glada.

Centerpartiet har under senaste årtionden känts som det gamla Skandia. Ett stort försäkringsbolag som gick under efter det att ledande tjänstemän plundrat bolaget. Det gjorde de genom att unna sig absurda bonusprogram. Där var ägarstyrningen allt för svag. Ägarna var egentligen försäkringstagarna och de lyckades inte stå emot de ledande tjänstemännen.

Centern, ett folkrörelseparti, där folkrörelsen inte var tillräckligt tydlig och stark. En nyliberal, wokeinspirerad falang främst från Stockholm tog kommandot i partiet och började leva sitt egna liv. Långt ifrån landsbygden och landsbygdens problem.

Blir det ingen ordning på Centerpartiet den här gången så är risken stor att man åker ur Riksdagen. Och om partiet inte förstår sin roll i samhället kan jag tyska att det är lika bra. Då är det bättre att det ur askan uppstår ett nytt parti som bättre förstår sin roll i samhället.