Vi har problem i Sverige med avfolkning och låga födelsetal. Det är inte ett nytt problem men ju lägre födelsetalen blir ju allvarligare blir problemen.

Det är landsbygd och glesbygd som avfolkas i första hand. Men småstäder och i växande grad medelstora städer har också problem. Befolkningen stagnerar och börjar sakta minska. Det är de gamla som blir kvar och de yngre som flyttar. Då blir det också problem med skatteintäkter, sjukvård och egentligen all samhällsservice.

Det här är ett stort problem som finns i hela världen. Vi måste finna lösningar för att förhindra att den sociala och politiska oron skall bli för stor.

Invandring är ett sätt att fylla på befolkningen när den naturliga trenden är folkminskning. Invandring bör därför ses som en resurs. Det görs också i de kommuner som har större problem med folkminskning än med bristande integration.

Centralismen måste brytas. Det måste bli ett slut på att rika områden suger upp den välutbildade arbetskraften från fattigare områden. Vi måste få en mer effektiv skatteutjämning mellan rika och fattigare områden. De ojämlika kommunalskatterna är en orsak till att ungdomar flyr landsbygden. Beskattningen av bostäder måste bli mer rättvis. Fastighetsavgiften är utformad för att gynna de rikaste områdena.

Det finns en hel del vi kan göra för att göra relationen mellan storstad och landsbygd mer rättvis. Den decentraliserade demokratin bör utvecklas.

Sedan får vi i slutändan ändå acceptera att befolkningen kommer att bli mer koncentrerad till vissa gynnade och gynnsamma områden. Men det är efter att förhållandena blivit mer rättvisa.

Vi har en diskussion om det här med tillväxt. Främst då gällande ekonomin. Men diskussionen kan utvidgas till befolkning också. Vi måste förstå varför tillväxt anses så viktig. I slutändan av det kan vi kanske lära oss att leva utan tillväxt och ändå känna tillfärsikt och framtidstro.