Den verkliga striden handlar om verklighetsbeskrivningen. Här är språket ett maktmedel. När striden står person mot person så blir behärskningen av språket avgörande.

En viktig skillnad mellan överklass och underklass har varit behärskningen av språket. Den Engelska överklassen är känd för sin behandling av språket som ett sätt att med ett leende ta kål på sina motståndare. Utbildning och bildning skapar en god behandling av språket.

Vi har även inom politiken fått en mer medveten behandling av språket. Kanske beror det på att journalister blivit duktigare på att ställa luriga frågor. Politiker har tvingats att utnyttja språket för att skydda sig själva. Det handlar om att bygga en egen verklighetsbeskrivning och att sen försvara den. Politiska debatter är numer helt hopplösa. Man lyssnar inte på varandra och man lyssnar inte på utfrågaren. Man jobbar med sin egen verklighetsbeskrivning hela tiden.

Diskussionen vi har just nu med hat och hot inom internet handlar också om språket. Här får människor som kan betecknas som underklass ett forum för att uttrycka sina åsikter. Många har en dålig kontroll på sitt språk. Man uttrycker sig på ett sätt som uppfattas som hot. Det kanske är ett hot eller bara ett uttryck för dålig språkkontroll.

Den offentliga debatten i Sverige handlar i hög grad om verklighetsbeskrivningen. Olika grupper i Sverige lever inte i samma verklighet. Det innebär att man inte heller kommer att acceptera samma verklighetsbeskrivning.

Förutom den makt som finns i behandlingen och kontrollen av språket finns makt i att ha utrymme i media. Medial makt. Ett relativt nytt maktmedel är utrymme och kontroll av plattformar på internet. Ibland är man i offentligheten onödigt upprörd över att det framförs avvikande åsikter på internet.

Vi har i Sverige problem med mångfalden inom media och politik. Det har skett en koncentration och en centralisering. Det är ett verkligt demokratiskt problem som skapar klyftor och undergräver förtroendet för systemet.