Finns det något område som är så politiserat och fullt av hyckleri som klimatpolitiken. Konsten att se till att man kommer undan, men framställa det som att man gör någonting.

Det finns några grundantaganden som man bör utgå från.

För att klara klimatet måste vi förändra samhället och göra uppoffringar. Vi måste förändra vår livsstil.

För att vi skall kunna förändra samhället och göra nödvändiga uppoffringar måste bördorna fördelas rättvist mellan medborgarna.

Det här är två grundantaganden som man borde kunna vara överens om. Men i praktiken slingrar man sig oerhört för att slippa det här.

Strategin från politik och från marknaden är att vi inte skall förändra vår livsstil. Man menar att vi skall uppnä målen genom att elektrifiera samhället. Allt skall drivas med el istället för med fossila bränslen. Det låter bra och det kommer att ta oss en bit på vägen. Det man glömmer, eller vill inte prata om, är vad som krävs för att producera elen och vad som krävs för att fördela den. Vad krävs för att bygga alla batterier som förändringen kräver.

Det kommer att krävas mycket resurser. Områden som förstörs av vindkraftparker och solceller. De metaller och ämnen som behövs kräver gruvor som förfular och förstör miljön.

Sen överbetonar man skogens och jordbrukets roll i det hela. Man offrar landsbygden för att få ekvationen att gå ihop. För att den nuvarande livsstilen skall kunna upprätthållas.

Det här med att fördela uppoffringarna på ett rättvist sätt har det verkligen inte varit tal om. Man har placerat stora vindkraftparker på olika platser främst i Norrland. De förstör natur och naturupplevelser. Man offrar de närboende människorna. Ersättningen för förstörelsen är försumbar.

Nu hotar en storskalig utbyggnad av ledningsnätet från norr till söder. Ledningsgator som förstör natur och naturupplevelser igen.

När man överbetonat jordbrukets och skogsbrukets roll i klimatproblemen har det varit landsbygden som fått bära konsekvenserna.

Nu vill man starta gruvdrift på många platser. Det är landsbygden och förmodligen fjällvärlden som får bära bördorna. Ersättningarna till lokala invånare brukar alltid vara försumbara.

Det finns ingen som helst strävan efter att uppoffringar skall fördelas rättvist. Det är ofta landsbygd och glesbygd som får bära bördorna.

Sen har vi klimatets absoluta värsting. Flyget. Det subventioneras konstant när andra utsläppskälllor hålls efter med beskattning. Flyget är de rikas och den välbärgade urbana medelklassen skötebarn.

Hyckleriet är stort. Viljan att fördela bördorna rättvist är minimal. Då möter man ett växande motstånd mot den här politiken.

Vi måste nu bli mycket tydligare vad vi skall göra och varför. Inga förändringar skall initieras om inte det finns en tydlig rättvisesträvan.