Det är ett krav som det finns fog för. Relationen mellan Norrland och Stockholm, maktens centrum, liknar kolonialism.

Kolonialism definieras bäst med orden. ”Naturresurser, råvaror och billig arbetskraft hämtas från ett område och vinsterna från verksamheten hamnar i ett helt annat område”. Med den definitionen så är kolonialismen i dagens värld omfattande. Vi får stora områden som är och förblir fattiga samtidigt som vi får rika hotspots. Framför allt storstäder och metropoler.

Utvecklingen går också i fel riktning. Vi har förslag där man vill ta bort det kommunala vetot och där man föreslår att utvinning av Uran inte skall kunna stoppas av lokalbefolkningen. Det här är förslg som ligger i en kolonialistisk riktning.

Problemen har förvärrats genom tolkningen av hur man skall klara klimatet. Satsningen på den gröna omställningen handlar mest om elektrifiering av energisystemen. För att bygga den nya tekniken krävs gruvor och gruvdrift. Gruvor kommer inte att anläggas i rika, tätbefolkade områden utan man lägger dem i fattiga glesbygds och landsbygdsområden.

Det här passar in i det kolonialistiska mönstret. Vi måste få en motrörelse. De krafter som driver den här utvecklingen är oerhört starka och man har blivit mer och mer reprressiva. Vi har sett i England att man terrorstämplat en del av miljö och klimatrörelsen. Det finns maktstrukturer i världen som hotar stämpla Greta Tunberg som terrorist.

Det är mycket som står och väger i dagens samhälle. Frontlinjen mellan det folkliga upproret och etablissemangets maktutövning blir tydligare. Det är om verklighetsbeskrivningen från de båda sidorna som kampen står.