Jag tycker vi borde kunna tala klarspråk. Det är så mycket tassande runt, hänsynstagande och självcensur. Hur skall vi komma ut ur det här. Tjatigt, men demokratin far illa i Sverige idag.

Man är rädd för att stärka missnöjet hos olika grupper. Framför allt är det människor som bor i glesbygd och landsbygd som är missnöjda. Man är rädd att det missnöjet skall bli ännu större och leda Sverige in i en utveckling liknande USA. Då tassar man omkring med halvutsagda sanningar och oklarheter istället för att säja rakt ut som det är.

Ett område som innefattas av det här är att sjukvården i Sverige är mycket ojämlik sett ur regional synvinkel. Storstäder och större studentstäder är gynnade och landsbygd missgynnat. Det är helt enkelt en penningfråga. I rika områden har man mer pengar att satsa än i fattiga områden.

Det står i den här rapporten men är inte tydligt utsagt. Det är känsligt men lösningen på problemet skulle innebära att de rikaste områdena skulle tvingas att dela med sig till de fattiga.

Enda sättet att få någon ordning på ojämlikheten är att sjukvården skulle finansieras med statliga pengar. Dessutom skulle staten vara tvungen att se över systemen som tar sjukvåren i en ojämlik riktning.

Systemet med hyrpersonal. Det är Sveriges fattigaste områden som drabbas mest av det här systemet. Det fungerar lite som utpressning. Staten skulle kunna gå in och styra upp så att inte de fattigaste områdena drabbas så hårt.

Systemet med sjukförsäkringar ökar ojämlikheten. Rika människor köper sig förtur i den huvudsakligen samhälleligt finansierade sjukvården. Ett hemskt system.

Slutligen har vi Nätläkarna som dränerar den riktiga sjukvården på resurser. Villkoren för de här företagen måste ändras så att de behandlas som sjukvårdsupplysning. Inte riktig sjukvård.

Det är frustrerande när hela det politiska systemet är passiv inför en så här viktig fråga. Passiviteten innebär ett stöd för rådande ordning som är ojämlik och orättvis. Passiviteten och ointresset skadar också demokratin. Det visar att det är starka krafter i kulisserna som styr. Inte folket.