Konsulter. Det finns säkert två sidor av saken. Ibland kan det vara positivt att ta in en konsult för att ge utvecklingen en ny inriktning eller bara en injektion.

Men i stort så slösas det enormt med pengar på konsulter. Var finne egentligen felet?

Det första som slår mej är att konsulttätheten måste vara beroende av tillgången på pengar. Det är bara företag och institutioner som har mycket pengar som kan satsa på konsulter. Jag har svårt att se att verksamheter som lider av ständig brist på pengar skulle ha råd med dyra konsulter.

Det är också säkert så att konsulterna frodas i de rikaste områdena. Kan tro att det är vanligare med konsulter i Stockholm än i Norrland.

Det måste väl också vara ett ledningsproblem. Både på lokal nivå och på toppnivå. Den chef som bestämmer sig för att anlita konsulter måste ha en bristande förmåga att själv hantera situationen. Då finns ansvaret för styrelsen att stoppa karusellen och att ersätta den chef som inte fungerar.

Vi har haft en digitalisering som kostat många miljarder. Det finns en generell övertro på digitaliseringar. Men det finns också goda exempel. Skatteverkets hemsida är ett gott exempel på lyckad digitalisering.

Sedan finns det också exempel på inhyrd personal där det inte borde finnas inhyrd personal. Tänker på sjukvården. Där kostar inhyrda läkare och annan inhyrd personal regionerna enorma summor. Systemet fungerar så illa så man funderar över varför det bara fortsätter.

Vi har ett land där vissa grupper och områden är vinnare och andra är förlorare. Det är framför allt storstäder och Stockholm som är vinnare. Här finns också makten att beskriva, påverka och besluta. Kanske är det förklaringen till att vi kan ha ett system för vår sjukvård som fungerar så illa. Mest illa fungerar det i glesbygd och landsbygd.

Det är viktigt att ta upp det här problemet med konsulter och inhyrd personal. Eftersom vi inte har hur mycket pengar som helst i samhället. De pengarna skall satsas där behovet är som störst.