Segregation är så mycket mer än boende.. Men hur man bygger och tänker vid stadsbyggnad kan förstärka eller minska segregationen. Möten ger möjlighet att minska segregationen. Ju färre möjligheter man har för möten ju större riskerar segregationen att bli. Allra värst är väl gated communities där vakter och stängsel håller isär olika befolkningsgrupper.

En socialt homogen befolkning borde ge färre tillfällen till friktion och konflikt. Strävar man efter integration måste man acceptera konflikter och friktion mellan olika människor. Men det är också ett sätt att få samhället att växa känslomässigt och mentalt. Att öka kontakten mellan olika människor måste ses som någonting eftersträvansvärt. Det skapar utveckling samtidigt som man måste räkna med irritation.

En viktig del i att olika grupper skall kunna mötas och umgås är att ojämlikheten inte får vara för stor. Det gäller ekonomiskt, men även utbildningsnivå och social status. I ett ojämlikt samhälle kommer integrationen att vara svårare än i ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Det här är förmodligen viktigare än hur bostadssituationen ser ut.

Vår förmåga till integration är nog en viktig del i att skapa ett uthålligt, fritt och demokratiskt samhälle. I integrationen är förmågan att hantera de konflikter och den dissonans som oundvikligen uppstår mycket viktig. Vi måste också kunna avstå från konflikträddhet för att uppnå integration.

Segregation är skadligt och den måste motarbetas också med bostadspolitiken.