Ekonomi som kunskapsområde behöver ett lyft. Vi måste förstå bättre vad som styr och påverkar inom det ekonomiska området. För det är ingenting annat som påverkar oss så mycket. Rik eller fattig. Kris eller framgång. Krig eller fred.

Två viktiga insikter håller på att tränga igenom. Bland annat årets nobelpristagare i ekonomi visade på framsteg i förståelse.

Det är ingen slump att vissa blir rika och andra förblir fattiga. Det har i hög grad med inflytande och makt att göra.

Den andra viktiga insikten är att ekonomi i hög grad är en beteendevetenskap. Det handlar mycket om förväntningar och beteende.

Ta det här med inflation. Där pratar man nu mycket om inflationsförväntningar. Det är inte bara yttre händelser som styr. Till exempel skördenivåer och produktionskostnader. Det är även vad som förväntas. Det leder till att förväntade reaktioner försenas eller uteblir. Det kan också leda till kraftfulla reaktioner på små händelser. En följd av det här är alla kommentarer och utspel i samband med Riksbankens beslut om räntan. Det är försök att styra och manipulera förväntningar och människors beteende.

Vi har länge talat om skuldkris. 2008 hade vi en stor kris. Den borde kommit tidigare men fördröjdes eftersom tillräckligt många inte förväntade sig den. Vi hade vant oss vid en situation som egentligen var absurd. Men när krisen sen kom hotade den att välta hela världens ekonomi. Då slog reaktionerna över åt andra hållet.

Nu är vi åter inne i en egentligen absurd situation. Skulderna är allt för stora. Samtidigt som tillgången på billiga pengar blåst upp stora tillgångsbubblor. Men ingenting händer eftersom vi vant oss vid en ohållbar situation. Vårt sömniga beteende hindrar att kollapsen blommar ut. Men hur länge? Och hur kraftfulla blir reaktionerna den här gången?