Jag har läst den här insändaren två gånger och inser att det ligger en hel del i det som står där. Samtidigt är det nog en sanning att vi omöjligt kan klara miljö och klimat med en tillväxt som fortgår enligt nuvarande principer. Vi ställs inför ett moment 22.

Blir då slutet på den här processen en oundviklig kollaps? För cykliska kollapser är naturens sätt utvecklas. Tillväxt, stagnation och kollaps som följs av en ny tillväxtfas i en annan riktning.

Vi måste ändå söka en tredje väg. Fortsatt tillväxt kan omöjligt vara lösningen. En blind rusning mot avgrunden. Vi måste experimentera med lösningar som erbjuder en utveckling med hänsyn till klimat, miljö och människor. Ett tredje alternativ.

Den värld vi lever i just nu är inget vidare. Klimathotet skenar. Det mesta som handlar om natur och miljö går åt fel håll och våra samhällen slits itu av stora klyftor och konflikter.

Vi behöver nytänkande. Jag har alltid förespråkat att vi borde ha en mindre materialistisk och mer andlig syn på tillvaron. Våra mål borde ligga mer på det andliga planet än på det materiella.

Det innnebär inte bara gud och religion. Andlighet är för mej natur, konst, det sköna och vackra. Att stanna upp och se det fantastiska i naturen utan att konsumera den.

Den tredje vägen kanske innebär en inre revolution snarare än en yttre revolution av samhället. Men en förändring är nog nödvändig.