Bokstavstro är ingen bra ide. Den bygger på tanken att sanningen fanns för länge sedan och tecknades ned i en bok. Att ingen utveckling sker av våra kunskaper och vår förståelse. Ser man på vetenskapen så är det uppenbart att det inte stämmer. Våra kunskaper och vår förståelse växer hela tiden. I själva verket är det just här som grunden finns för vår framtidstro.

Det fins ingen som klarar av att se och förstå hela verkligheten eller hela sanningen. Vetenskapen har uppenbarat en hel del. Hur mycket av totaliteten vet vi inte eftersom helheten inte uppenbarats. Det enda vi kan vara säker på är att vi inte vet allt. Historien och erfarenheten berättar det för oss.

Därför klingar den här diskussionen om sanning och ”fake news” alltid lite falskt. Det finns inget fog för att tvärsäkert säja att det här är sant och det där är falskt. Det finns ofta lite högmod och nedlåtenhet över det. Nu finns ju vetenskapens senaste rön som borde vara den gängse uppfattningen. Men man skall ändå ha en viss ödmjukhet inför andra tolkningar.

Religionen har byggts kring gamla berättelser och vittnesmål. Kvaliteten är skiftande. Syftet var säkert det samma som för vetenskapen. Att bygga upp kunskapen om det som fortfarande är okänt. Metoden är intuitivt inre sökande istället för vetenskapligt mätande och registrerande. Vi måste ändå acceptera tanken att vi inte vet och förstår allt i den här världen. Vi skall läsa de gamla böckerna och religiösa skrifterna med ödmjukhet och ett kritiskt sinnelag.

Att avfärda allt utan tanke är lika fel som att läsa dem med bokstavstroget öga.