Det finns inte så många som Håkan Boström i Svensk media. Alltid läsvärda, genomarbetade och genomtänkta ledare. Och man slipper känslan av att det finns en dold agenda under ytan.

I grunden är det ju överklassens och de välbärgades nyfikenhet på världen som driver turismen. Ofta en nyfikenhet på de fattigas miljöer och levnadsförhållanden. Klassdramat och kolonialismen finns i bakgrunden.

Sen är ju resandet en styggelse ur klimatsynpunkt. Flyget är den absoluta värstingen när det gäller klimatet. Visst finns vissa klimathänsyn men det handlar mest om illusioner. Värst var väl tanken på klimatkompensation. Där rika människor skulle plantera träd på mark som stulits av världens fattigaste. Ett stort problem här är ju att flyget i hög grad kommer undan skatter och avgifter. De skatter som finns där för att man vill styra bort från klimatskadande verksamheter genom just skatter och avgifter.

En effekt av turismen har varit att man överför pengar från världens rikaste grupper och områden till fattigare människor och områden. Det har varit viktigt. Jag har dock en känsla av att den effekten håller på att avta då spekulanter och storföretag tar en allt större del av turismens vinster medan det är lokalbefolkningen som får ta konsekvenserna och den tråkiga sidan av turismen.

Just den här frågan är nog vår tids viktigaste. Hur skall vi klara av att fördela rikedom och pengar mellan rika och fattiga områden. Mellan rika och fattiga grupper. Vi är nu inne i en tid när vi tappar omfördelande förmåga. Ny teknik och nya ideer har minskat andelen av inkomsterna som kommer från arbete. En allt större andel av de globala inkomsterna faller ut som inkomst av kapital. Det ökar ojämlikheten och gör det svårare att omfördela pengar. Arbete är lättare att beskatta än kapital.

En dellösning på det här problemet kan säkert vara att beskatta turismen och se till att beskattningen får en omfördelande effekt så att det stöder lokalsamhället och de fattigaste.