För att förstå politik måste man förstå Aktion-Reaktion -Motreaktion. Finns det en utövande makt så kommer det alltid att finnas reaktion och motreaktion på fattade beslut. Här finns en av demokratins viktigaste fördelar. Eftersom människor är delaktiga i besluten, genom att man röstat fram ledarna, tar man större ansvar för beslutens genomförande. Motreaktionerna blir mindre. I en diktatur måste man utöva förtryck för att kunna genomföra beslut eftersom reaktionerna och motreaktionerna blir kraftiga.

Det de flesta diktaturer använder är oftast ”makten att påverka”. Man bryter ner medborgares fria vilja att tycka, tänka och uttrycka sig. Propaganda och censur tillsammans med kontroll är en viktig del av diktaturens vapenarsenal. Sen finns inte den perfekta demokratin utan vi har alltid en koncentration av makt. Och när vi får den koncentrationen kommer det att följas av reaktion och motreaktion.

Här är vi idag med makt koncentrerad till det som ibland kallas etablissemanget eller ”eliten”. Sedan en motreaktion samlad under olika politiker eller partier som kallas populister, högernationalister eller konservativa. Här hittar man förklaringen till den politiska oreda vi ser idag.

Problemet är demokratins ofullkomlighet eller oförmåga att hindra bildandet av maktkoncentrationer. Det har skapat motreaktioner som hotar ta över. Vi måste helt enkelt förnya demokratin. Decentralisering av de demokratiska processerna. Vi måste acceptera att riktig demokrati är långsam och omständig och inte alltid fattar de beslut som förståsigpåarna uppfattar som de bästa.

Sen reagerar ungdomar på det här också. Man är oftast mer radikala oberoende av i vilken riktning det tar dom.