Här fins all anledning att vara konspiratorisk. Framför allt visar det på hur stort avståndet är mellan maktens centrum i Bryssel och folket uti Europa. Det visar på det generella problemet med imperier. Avståndet mellan centrum och periferin. Det skapas en rädsla i centrum för att man inte uppfattar och förstår vad som händer där ute. Så känner man behovet av kontroll och övervakning. Kina är väl det mest avskräckande exemplet. Men alla imperier går i den riktningen. Avstånd skapar ett behov av kontroll och uppföljning. Sett ur centralmaktens synvinkel.

Det händer ibland att centrum tvingas fatta beslut som kanske är bra för helheten, men samtidigt missgynnar vissa grupper och områden. Ibland fattar makten i centrum helt enkelt beslut som gynnar dem själva på bekostnad av periferin. Då uppstår lokalt missnöje som kan utvecklas till konflikt och revolt.

Det finns alltid ett inbyggt motsatsförhållande mellan centrum och periferin. Därför är jag själv kritisk till EU och den utveckling vi ser just nu. Man samlar hela tiden mer och mer makt i Bryssel. På medlemsländernas bekostnad. Jag är inte motstånare till ett samarbete mellan självständiga stater och en öppenhet i relationerna,

Det finns nog inga goda exempel på lyckade, långlivade imperier. Sovjetunionen, forna Jugoslavien, Kina, Indien. Inte ens USA kan längre ses som en lyckad union. Där har motsättningen mellan rika storstäder och en utarmad landsbygd lagt grunden för ”Trumperan”.